Tidigare hemligstämplat Säpo-material om KGB-officeren Jevgenij Ivanovitj Gergel, visar att Jan Guillou under fem år haft kontakt med den sovjetiska underrättelsetjänsten. Det skriver Expressen på lördagen. Jevgenij Ivanovitj Gergel var i slutet av 1960-talet KGB:s man i Stockholm.

Jan Guillou är en av Sveriges mest uppmärksammade journalister och författare, känd bland annat för att tillsammans med Peter Bratt ha avslöjat IB-affären 1973 och för sina storsäljande romaner om tempelriddaren Arn och den fiktive agenten Carl Hamilton, som ofta slogs mot just KGB.

Dokumenten som Expressen tagit fram visar att Säpo fick upp ögonen för Jan Guillous relation med Gergel redan 1967 efter att en av hans journalistkollegor slagit larm om hans kopplingar till KGB.

Jan Guillou berättar för tidningen hur det gick till när han värvades av den dåvarande sovjetiska underrättelsetjänsten.

– Jag arbetade då på FIB/Aktuellt och träffade 1967 Gergel på en mottagning på sovjetiska ambassaden i Stockholm. Han kom fram och bjöd mig på kaviar och vi började prata politik. Sedan frågade han om vi inte kunde träffas och äta lunch.

Guillou poängterar att han valde att nappa på KGB:s inviter för att han ville avslöja hur KGB opererade i Sverige. Han bekräftar även att han utförde uppdrag åt KGB vilket han fick betalt för, men säger att hans kontakter med den sovjetiska säkerhetstjänsten inte ledde till något journalistiskt avslöjande och förnekar att han skulle ha utfört något verkligt spioneri för Sovjet.

Jan Guillou säger till Expressen att han upprätthöll kontakten med KGB i fem år – till 1972. Enligt Guillou själv utförde han aldrig något verkligt spioneri åt KGB.

– Det blev bara en enda rad av icke-händelser och det är inte brottsligt att träffa utländska säkerhetstjänster.

Skälet till att han till slut bröt med KGB, var att han under 1972 börjat arbeta med IB-avslöjandet.

Säpos utredning av Guillous KGB-kontakter ledde aldrig till något åtal.