De flesta ostronen är fem, sex centimeter stora och det betyder att de som larver "settlade", alltså satte sig fast på banken någon gång hösten 2006. Men när ostronforskare från Tjärnö marinbiologiska laboratorium gått runt en stund hittar de ostron som är minst tvååriga och i en del fall flera år gamla.
Det betyder sannolikt att det inte längre är en fråga om japanska ostronet, Crassostrea gigas, ska komma till Sverige - de är redan här.
- Man kan dock inte vara helt säker på att de stora ostronen här är föräldrar till de små. Vi har japanska jätteostron i Holland, Tyskland och i Danmark ända upp i Limfjorden.
Vi hade ovanligt varmt vatten långt in på hösten förra året och det gör det möjligt både att de lokala ostronen lekt och att stora mängder kommit med strömmar från Danmark, säger Johanna Valero, ostronforskare på Tjärnö.
Japanskt jätteostron kommer från Stilla havet. Lämnar man det i fred kan det bli uppåt trettio år gammalt och 35 centimeter stort. Det infördes till Europa som ersättning för det vanliga europeiska ostronet när det på franska Atlantkusten slogs ut av parasiter.
De flesta ostron som hamnar på tallriken som "fines de claires" är Crassostrea gigas. I Sverige försökte en forskargrupp som odlade japanska ostron också plantera ut dem längs kusten, men fann att de inte kunde fortplanta sig här även om de klarar sig utmärkt och växer snabbare än vanliga ostron. De höjda havstemperaturerna kan ha ändrat på det.
Den marinbiologiska uppfattningen att vi inte har japanska ostron i Sverige fick en knäck häromveckan när Gun Johansson från Brastad kom in till Tjärnö med en låda skal av japanska ostron som hon plockat i Brofjorden, en del av dem levande för konsumtion. Samma dag tog Tjärnöforskaren Jan Karlsson upp sin båt, som legat i vattnet sedan oktober 2006, och fann att drev och botten var besatt av japanska ostron.
- Jag har under flera år plockat musslor på den här banken och med markägarens tillstånd också tagit ostron. Men i år fanns nästan inga levande blåmusslor utan mest oerhörda mängder av små ostron av en sort som jag inte känner igen, berättar Per Nyman, som har sommarställe på Skaftö.
Han har varit där alla somrar sedan tidig barndom och alltid varit djupt intresserad av vad som finns i havet och vad som kan ätas.
- De här ostronen smakar bra, ungefär som vanliga ostron men ett par av de större hade den här mjölkigheten de får när de börjar gå i lek och bildar könsprodukter och då blev det litet läskigt.
Johanna Valero begav sig till musselbanken tillsammans med Anna-Lisa Wrange och Erik Bergwall som också forskar på ostron.
- Vi blir ärligt talat litet tagna. Att det skulle finnas så oerhört mycket ostron hade vi inte trott, säger Johanna Valero.
Vi vadar i ostron och när Anna-Lisa Wrange håller upp ett par nävar ostron för fotografering flyter en annan främmande inkräktare, en amerikansk kammanet, förbi framför kameran. Som DN skrev i förra veckan har den i Svarta havet orsakat ekonomisk katastrof för fisket genom att äta upp ägg och larver av den lokala skarpsillen.
- Det är samma sak med de japanska ostronen. Vi vet inte om de kommer att tränga ut musslor, som de gjort i danska Vadehavet. De kan tänkas föra med sig parasiter som slår ut vanliga ostron och på annat sätt ändra ekologin för andra arter. De kan också vara ett välkommet tillskott bland ätbara kommersiellt viktiga arter, säger Johanna Valero.
Hon och hennes kolleger har varit på flera platser där man fått rapporter om japanska jätteostron. På alla platser man hittills tittat på har de hittats mängder.
Ostron tillhör enligt fiskerilagen vattenrättsägaren från strandlinjen och 200 meter ut. Sannolikt gäller det även japanska jätteostron.
- Det står "ostron" i lagen och inte Ostrea edulis även om det var det ostronet man tänkte på. Japanskt jätteostron är ett ostron och tillhör troligen vattenrättsägaren. Men riktigt säker kan man inte vara förrän en tolkningstvist tagits upp av HD, säger Bengt Högberg, chefsjurist på Fiskeriverket.