Förra året upptäcktes den främmande arten japanskt jätteostron i Bohuslän. I år håller den redan på att förändra miljön i Bohusläns grunda blåmusselbottnar.
Vi står på en ostronbank i mellersta Bohuslän. I krigstermer kan man säga att vi står mitt i ockupationsarméns huvudstyrka, för här är en av världens mest invasiva arter i färd med att invadera som den gjort på andra grundbottnar över hela klotet. Förra året hade tiotusentals ostron slagit sig ner på döda skal i en gammal musselbädd. De var fyra-fem centimeter stora och hade kommit dit hösten 2006.
I år är alla över tio centimeter stora, gott och väl ätmogna för den som tycker om ostron, och med aggressivt skarpa skalkanter som oftast pekar rakt upp.
Vi vadar i ostron och det krasar under fötterna. Att gå barfota är otänkbart och efter en stunds hanterande av ostron är anteckningsblocket lätt blodfläckat.
- Invasionen har lyckats. De har överlevt långa perioder med lågvatten, både med torka och med minusgrader, även om ju vintern var väldigt mild. Nästan inga ostron alls har dött sedan förra året, säger marinbiologen Pia Norling.
Ostronen sitter så ytligt att de inte tycks konkurrera med våra inhemska ostron utan med blåmusslorna som är en av de dominerande arterna på västkustens grundbottnar.
- Blåmusselbäddar på grunda mjuka bottnar är rika miljöer som ger skydd och näring för en mängd djur. Där är det gott om kräftdjur och småfisk som sandstubb. Andra använder tomma skal att lägga rom och skydda yngel. Alger fäster och växer på skalen, och i den näringsrika musselgödseln under musslorna finns det gott om borstmaskar av olika slag, säger Pia Norling, som håller på att avsluta en avhandling om blåmusselsamhällenas ekologi.
I dag har japanska jätteostron etablerat sig på alla de musselfläckar hon studerat under flera år och hon tror att sådana miljöer delvis kommer att tas över av japanska jätteostron. I de burar där hon sedan förra året håller ostron och blåmusslor växer ostronen snabbare och har mindre dödlighet.
- Ostronen är mer svårätna för fåglar, krabbor och plattfiskar. De växer sammangyttrat och kan bilda rev. Det har redan hänt på Nordsjökusterna i Holland, Tyskland och Danmark. För vår del kan det innebära att trånga kanaler grundas upp och vattenomsättningen minskar, men också till att det som i dag är musselbäddar blir fattigare miljöer, säger Pia Norling.
De japanska ostronen växer gärna ihop och anpassar skalen efter underlaget och efter varandra. Tillsammans bildar de rena kalkstensbumlingarna genom att växa ihop.
- Ett ostronrev får en botten att bli hård, nästan som cement, och det skapar en helt ny miljö, säger Pia Norling.
Hur ostronen kommit hit är inte riktigt säkert. Men Crassostrea gigas, som det japanska jätteostronet heter på latin, är den dominerande arten i ostronodlingar över hela världen i dag, bland annat nere i Europa. Vi vet att de varit på väg upp mot oss längs Nordsjökusten och är etablerat i Limfjorden.
Mitt i den stora banken hittar vi bevis på att åtminstone några ostron har funnits här en längre tid. Vi hittar flera verkligt stora ostron som måste vara 4-6 år gamla och på dem växer senare generationer, både från 2006 och små ostron från 2007.
- Det här har gått i steg och under lång tid, men uppenbarligen leker och fortplantar de sig hos oss, säger Pia Norling.