Jas Gripens nota: 106 miljarder

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Sverige satsar stort på ny krigsmateriel

Jas-projektet är den enskilt viktigaste förklaringen till att kostnaderna inte minskar, trots att försvaret krymper.

Svenska försvaret satsar unikt stor andel av anslagen på krigsmateriel. År efter år går halva försvarsbudgeten till materiel. Det finns inget jämförbart land som satsar så stor del av försvarsanslagen på att köpa ny krigsmateriel. Inget annat land av Sveriges storlek har heller en så stor och mångsidig försvarsindustri med resurser att tillverka så många skilda slag av kvalificerad krigsmateriel.

Övriga materielprojekt bleknar jämfört med Jas som sammantaget kostar 106 miljarder kronor. De närmaste åren drar Jas-projektet 40 procent av det totala materielanslaget. För år 2003 är Jas-notan sju och en halv miljard, år 2004 beräknades den till över åtta miljarder kronor. I dessa summor inkluderas då inte bara de nytillverkade flygplanen utan också en hel lista över köp och utveckling. Däremot ingår inte driften av Jas Gripen-flygplanen inom flygvapnet. Det handlar om bränsle och löpande underhåll som adderar sig till 34 000 kronor per flygtimme.

Björn von Sydow har avböjt att i Dagens Nyheter kommentera sin tid som försvarsminister. Han anser att detta skulle strida mot hans roll som riksdagens talman.

När Jas-projektet startade var det uttalade målet att bygga ett billigt stridsflygplan. Men det har i stället blivit rekorddyrt. Försvaret har köpt dubbelt så många Jas-plan som man kan använda. Jas har blivit en supergökunge som trängt undan alla annan verksamhet.

När Jas-projektet startade var det uttalade målet att bygga ett billigt stridsflygplan. Men det har i stället blivit rekorddyrt. Försvaret har köpt dubbelt så många Jas-plan som man kan använda. Jas har blivit en supergökunge som trängt undan alla annan verksamhet.

Prislappen för ett svenskt Jas-plan inklusive utveckling, vapen och reservdelar är runt 500 miljoner kronor per styck. Bara flygplanet kostar cirka 300 miljoner. Hela Jas-projektet går på 106 miljarder kronor.

Den 19 juni 1997 gav dåvarande försvarsminister Björn von Sydow Försvarets materielverk i uppdrag att skriva på avtal om köp av ytterligare 64 nya Jasplan. Det skulle ge Sverige 12 divisioner Jas-plan, eller sammanlagt 204 stycken.

Annons:

Två år senare, den 18 november 1999, ändrade samme försvarsminister, Björn von Sydow, planerna. Sverige skulle inte längre ha 12 utan 8 divisioner Jas-plan. Redan då blev 40 Jas-plan över.

Inför nästa försvarsbeslut räknar försvaret att den framtida krigsorganisationen ska omfatta runt 80 Jas-plan. Även andra siffror diskuteras och sista ordet är inte sagt. Men runt hälften, eller cirka 100 plan, av de beställda riskerar att bli överskott.

Redan i dag har Saab byggt gott och väl det antal Jas-plan som försvaret planerar för krigsorganisationen, 137 av de 204 beställda flygplanen är levererade.

Det är dock en otänkbar tanke att nu ändra beställningen och köpa färre plan, säger de ansvariga runt Jas-projektet.

- Det har aldrig varit tal om att omförhandla antalet beställda plan. Ingen har försökt eller ens med Saab diskuterat att ändra antalet beställda plan, säger Jan Nygren, direktör i Saab och tidigare socialdemokratisk samordningsminister.

- Det finns i dag inget som talar för att antalet kontrakterade plan skulle reduceras. Vi tror inte i våra vildaste fantasier att någon skulle vilja bryta avtalen. Så gör man bara inte. Och det skulle heller inte vara billigt, säger Nygren, som talesman för säljaren Saab.

Köparsidan säger detsamma.

- Vi har köpt de här 204 planen och priset bygger på detta köp, säger ordföranden i försvarsberedningen, riksdagsman Håkan Juholt (s). Det är inte rätt väg att omförhandla. Det är inte framkomligt. Det som Saab har gjort är uträknat på hela leveransen.

- Vi vet inte vad vi gör med de flygplan som blir över. Vi får ställa undan dem, säger Juholt.

Men det är en tanke som avvisas inom flygvapnet och Försvarets materielverk.

- Det fungerar inte att ställa in dem i hangar och ta ut dem igen om tio år, säger generalmajor Jan Andersson, generalinspektör för flygvapnet.

Han anser att det är bättre att fördela flygtiden på flera flygplan så att de håller längre.

Axel Nilsson på försvarsmaktens högkvarter menar att sätta ett flygplan i "malpåse" är detsamma som att avveckla det.

- Det kan vara möjligt att ha ett flygplan i malpåse ett eller två år utan att det blir alltför komplicerat att åter få i gång det.

Men när planet tas i drift igen måste man ändå göra ett så omfattande underhåll att det i slutändan inte leder till någon besparing att ha haft planet i "malpåse".

- Erfarenheten visar att det kräver mycket stora insatser för att sätta flygplan som varit avställda i luftvärdigt skick.

FÖRSLAG TILL LÖSNING

En lösning på detta dilemma som flygvapnet funderar på är att ta ut runt hundra nya stridsflygplan ur krigsorganisationen för att i stället börja flyga ännu nyare plan.

Svenska flygvapnet ställer därmed högre krav på modernitet hos sina stridsflygplan än något annat land i världen.

De stridsplan, Jas 39 Gripen, som ställs åt sidan har beskrivits som världens modernaste. En särskild fördel med det svenska Jas-flygplanet är att det för måttliga kostnader kan hållas modernt under lång tid. Planet är datastyrt och kan därför uppdateras och förnyas genom att laddas med nya dataprogram. Försvaret talar om en livslängd för planen på 40 år.

De först byggda 120 Jas-planen kallas version A och B. Den första flottilj i svenska flygvapnet som började flyga Jas var F 7 i Såtenäs vid Vänern, det var 1997. Men nästa år ska F 7 överge dessa toppmoderna flygplan för att växla över till ännu nyare Jas av version C och D, som just har börjat tillverkas.

De första tio planen av version C finns i dag byggda men ännu inte införda på något flygförband.

Version A och C av Jas är till det yttre förvillande lika. De har också samma motor och radar. Skillnaderna ligger i att man har förstärkt vingarna så att planet kan bära mer last av vapen. Planet har också fått ett munstycke så att det kan tankas i luften och följaktligen få längre räckvidd. Förarens instrument har förnyats med större skärmar i färg.

Generalinspektören för flygvapnet, generalmajor Jan Andersson, säger till DN att det är ett stort språng från den första versionen A till den nya versionen C.

DRÖMMEN OM EXPORT

Om Sverige inte beställer Jas-plan som planerat, kommer Saab inte att kunna exportera. Det var tanken. Sverige beställde - men Saab kan ändå inte exportera. Hela uträkningen att få fler som betalade riskerar att slå fel.

Sovjetunionen hade upplösts och invasionshotet mot Sverige förbleknat när regering och riksdag åren 1996 och 1997 beslöt att köpa ytterligare 64 Jas-plan, delserie 3. Men avgörandet handlade inte bara om att öka antalet Jas-plan i flygvapnet från 140 till 204 stycken - beställningen till Saab var också avsedd som stöd för Saabs export av planet.

Sverige måste helt enkelt beställa fler Jas-plan - annars riskerade Saab att missa framtida exportorder. Så resonerade centrala beslutsfattare vid denna tid - och gör så även i dag.

- Om vi inte hade beställt hade detta varit en signal till omvärlden att vi inte tror på flygplanet, säger Håkan Juholt (s), nu ordförande i försvarsberedningen. Vi tog till antalet så att det fanns med vad som behövdes för en exportansträngning.

- Det behövdes en signal till omvärlden att vi tror på Jas, anser Juholt. Vi vill upprätthålla systemet och vi vill att även andra "exportländer" ska vara med och dela kostnaderna med Sverige för att i framtiden uppgradera och modernisera Jas.

Jas-besluten var rätt beslut under de givna omständigheterna.

- Om vi hade sagt nej till delserie 3 fanns två alternativ:

* Att helt ensamma bära framtida kostnader.

* Eller att i framtiden köpa ett nytt plan.

- Det fanns ett trepartssamarbete mellan regering, industri och försvar. Och det är klart att industrin var pådrivande, säger Juholt.

Anders Svärd (c), ledamot i försvarsberedningen, i dag sakkunnig i försvarsdepartementet:

- Jag var med och fattade beslutet i riksdagen 1996. I dag skulle vi inte ha köpt så många. Men Jas är något mer än att försörja svenska flygvapnet med plan. Det är ett positivt industriprojekt.

- Om vi hade sagt nej till delserie 3 skulle detta ha inneburit att vi sagt att vi inte kan exportera. En viktig del av Jas-diskussionen handlar om att man ska dela Jas framtida utvecklingskostnader med flera länder. Det ska ske en fortlöpande modernisering av Jas under 40 år.

- Vi vet inte ens vad man ska hänga på Jas om tio år.

- Det fanns en rädsla för att om vi avbryter skulle det ha sänt en signal som skulle ha gjort att det blir svårare att sälja planet på marknaden.

- Industrin skulle se sina möjligheter minska om vi reducerade vårt köp med 20 plan, säger Anders Svärd.

Säljaren Saab har samma åsikt. Direktör Jan Nygren framhåller att det viktiga är att Sverige satsar på att upprätthålla systemet.

- För exportkunder är det avgörande att Sverige fortsätter att utveckla flygplanet framåt i tiden. Utan en sådan svensk satsning får Saab problem på exportmarknaden, säger Nygren.

Och exporten gagnar det svenska försvaret. Det blir då fler som kan dela på kostnaderna för fortsatt utveckling.

Skulle inte Saabs brittiska delägare, den stora flygplantillverkaren BAE, kunna stå för den framtida utvecklingen av Gripen?

- BAE delar försäljningsansträngningen för Gripen. BAE garanterar också trovärdigheten i att Gripen kan operera i Natomiljö.

- Men det är Saab och FMV som är garanten för Gripens framtid. Det är här den är utvecklad och byggd. Det känner vi ansvaret för här i Sverige. I det avseendet är BAE inget alternativ, framhåller Nygren.

TRE SEGRAR MEN FLER BESVIKELSER

När Saab i december 1999 skrev kontrakt med Sydafrika om försäljning av 28 Jas Gripen-plan, var detta första segern efter en sju år lång kamp för att sälja Jas även till andra flygvapen än det svenska.

Ungern blev andra framgången. Det är ett land som Saab har bearbetat sedan 1992.

En affär var på väg 1995 men avbröts. Efter en ny vändpunkt beslutade Ungern slutligen 2001 att hyra 14 plan av svenska regeringen.

Veckan före jul blev ännu en affär klar då Tjeckien band sig för att hyra 14 Jas-plan.

Detta är Jas-planets tre segrar. Besvikelserna är fler. Det började 1992 i Finland. Det då ännu inte helt färdiga planet hade behov av en exportsuccé, ansåg man. Affären med Finland skulle gälla 67 flygplan och 30 miljarder kronor. Försvarsminister Anders Björck engagerade sig intensivt för exporten och affären beskrevs som i stort sett klar.

Men Finland valde 1992 att köpa amerikanska plan, F 18, till sitt nya flygvapen.

Chile var länge ett stort hopp för Saab. Men även Chile valde att köpa amerikanskt, i detta fall F 16.

Saab trodde sig ha en stor affär med Polen praktiskt taget i hamn. Polen uppges ha utsett Jas till bästa produkt. Till sist valde dock Polen att köpa amerikanska plan, F 16, liksom Chile.

Österrike flyger fortfarande svenska Draken-plan. Här tyckte sig Saab ha särskilt goda utsikter att göra en ny exportaffär med Jas Gripen. Så mycket större blev besvikelsen när Österrike i stället valde den europeiska konkurrenten Eurofighter.

Hoppet står just nu till Brasilien. Även där möter Jas intensiv konkurrens från både amerikanska och franska stridsplan. Affären planeras gälla 12 flygplan, och utgången är som vanligt ytterst oviss.

Affärer med stridsflygplan handlar inte bara om svindlande stora belopp, politiska hänsyn spelar också en roll eftersom köparna alltid är regeringar. Själva köpen består vanligen av oöverskådliga paket, som inte bara innehåller själva stridsflygplanet utan också motköp, löften om inköp i köparlandet som kompensation, industriinvesteringar och industrisamarbete.

Efter kalla krigets slut har en lång rad länder skurit ned sina försvarsanslag och bantat bland annat sina flygvapen. Efterfrågan på nya stridsflygplan har minskat, det fåtal industrier i världen som tillverkar stridsflygplan har svårt att finna köpare och flera länder hyr ut eller säljer begagnad krigsmateriel. Bland annat USA har stora lager av moderna stridsflygplan i malpåse. Marknaden är helt enkelt kärv.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ComhemModemSakerhet500
Foto: Magnus Hallgren DN:s reporter hackade sig in i Comhems modem på några minuter.

 Allvarligt säkerhetshål. Trots larm mörkades bristerna i mer än ett år. 233  37 tweets  190 rekommendationer  6 rekommendationer

 Lätt att ta över hemelktronik. DN styrde skrivare tre mil bort. 334  28 tweets  301 rekommendationer  5 rekommendationer

 Så lätt kan det hackas. Brister i Bredbandsbolagets modem. 974  135 tweets  787 rekommendationer  52 rekommendationer

 Tipsa DN om nyheter. Skriv till våra granskande reportrar.

polismördare
Foto:Jason Farmer/AP

 Rörbomber och vuxenblöjor. Tusen poliser jagade misstänkte mördaren.

Nordkorea144
Foto: Reuters/KCNA

 Skickades med gasballonger. Paket innehöll också endollarsedlar och dvd-filmer. 5  1 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
nutidpuffstor
Foto:TT, Alamy

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Utmana dig i DN:s Nutidstest. 15  3 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

Experterna ger sina bästa tips.  ”Det är ingen materialsport.”

Kaffe244
Foto: TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: