Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Jobbsatsningen missar målet grovt

Regeringens storsatsning på kulturarvslyftet skulle i år ge 1 200 utförsäkrade ett jobb. Men bara 57 personer deltar i projektet. ”Det har tagit oändligt lång tid att komma i gång”, säger Margareta Löwenborg på Arbetsförmedlingen.

Att få bukt med långtidssjukskrivningar var ett av regeringens viktigaste vallöften. För att få sjukskrivna i arbete presenterade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i september förra året kulturarvslyftet.
Satsningen beskrevs som den största kultursatsningen på många år.

–  Det här är ett sätt för dem som står långt från arbetsmarknaden att få ett riktigt jobb och samtidigt bidra till att vårda vårt kulturarv, sa Hillevi Engström när satsningen presenterades i Dagens Nyheter.

Totalt ska kulturarvslyftet ge 4 400 jobb, varav 1 200 redan i år. Men hittills går det dåligt. Endast 57 personer arbetar i satsningen, enligt siffror som Arbetsförmedlingen tagit fram åt DN. Endast en bråkdel av de 800 miljoner kronor som avsatts för kulturarvslyftet har använts.

I somras skrev Arbetsförmedlingen ned sin prognos för i år till 600 jobb. Men även det målet kommer att bli besvärligt att klara. Ansökningar för ytterligare 300 personer har beviljats.

–  Det var vad vi trodde här i somras, att vi skulle kunna nå 600. Men, nej, det blir svårt, säger Margareta Löwenborg, som är ansvarig för Arbetsförmedlingens del i projektet.

DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, är mycket kritiskt till kulturarvslyftet.

–  Det här är ett riktigt magplask. Tyvärr. Det här skulle skaka i gång alldeles för fort och regeringen hade alldeles för höga förväntningar på hur många människor som skulle kunna sysselsättas, säger förbundets ordförande Karin Linder.

När projektet drog i gång var tanken att institutioner som statliga museer, länsmuseer och bibliotek skulle anställa utförsäkrade för att digitalisera sina samlingar. Så har det, med några enstaka undantag, inte blivit.

Trots att Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet varit ute på en omfattande pr-turné runt om i landet har sektorns stora aktörer förblivit kallsinniga.

– Jag har blivit förvånad väldigt många gånger under den här resan över allt motstånd, säger Margareta Löwenborg.

Många arbetsgivare drar sig för att lägga ner den tid som krävs för att handleda personer med nedsatt arbetsförmåga och som i vissa fall aldrig arbetat. Andra avskräcks av byråkratin med två inblandade myndigheter.

Huvudorsaken till att bara 57 personer kommit ut i arbete är pengar, menar Margareta Löwenborg. Hela lönen är inte betald, utan arbets­givarna måste skjuta till ett par tusen själva.

–  De här stora statliga institutionerna och länsmuseerna och den sektorn hade nog missuppfattat detta uppdrag väldigt mycket. De hade en bild av att det skulle vara totalfinansierat och att de inte skulle behöva lägga ut några pengar, säger Margareta Löwenborg.

Både Arbetsförmedlingen och Riks­antikvarieämbetet tror fortfarande på kulturarvslyftet. Nu är planen att bearbeta kommunerna samt Svenska kyrkans stift för att få fler i jobb.

– Vi får hoppas på de två kommande åren, det är vad vi planerar för. Alla tycker att de här personerna ska ges möjlighet att arbeta, men då måste det finnas någon som är beredd att anställa dem och betala något själv, säger Margareta Löwenborg.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth menar att den främsta förklaringen till att kulturarbetslyftet inte når målen är svårigheten att få ut information till potentiella arbetsgivare.

– Det finns olika skäl till att utbyggnaden tar tid. En nyckelfråga är att nå ut med information om projektet till beslutsfattare i kommuner och landsting. Åtgärder för detta har vidtagits och vi kan nu konstatera att 80 ansökningar inkommit, påpekar hon i ett skriftligt uttalande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.