Jordbruksverket tar upp kampen mot mördarsniglarna och satsar i år runt 400.000 kronor på fältförsök runt om i landet för att försöka minska problemen med den ovälkomna snigeln.
Jordbruksverket anser att den spanska skogssnigeln, mördarsnigeln, är här för att stanna och befarar att angreppen kommer att bli större framöver. I dag vet man inte tillräckligt om den slemmiga gästen, därför satsar Jordbruksverket på flera olika projekt för att öka kunskaperna.
– Vi vill lära oss mer om mördarsniglar i jordbruks- och trädgårdsgrödor. Man vet inte så mycket om mördarsnigelns framfart och har heller inte tillräcklig kännedom om vilka doser som krävs för att bekämpa sniglarna och om de medel som används har tillräcklig effekt, säger Eva Mellqvist på växtskyddsenheten till DN.se.
Mördarsniglarna dök upp på bred front i villaträdgårdar och jordbruksmarker sommaren 2007. Det var ett blött år och vintern som föregick sommaren hade varit mild.
– Åren efter har det varit torrare försomrar och så illa som det var 2007 har det därför inte varit igen. I går skulle vi starta upp ett försök i Laholm men där fanns det inte tillräckligt många mördarsniglar där för att starta upp det projektet. Allt hänger på vädret – blir det mycket nederbörd så kommer sniglarna också, säger Eva Mellqvist.
Det är framför allt jordbrukare, bär- och grönsaksodlare utmed kustområdena i västra Sverige som har problem med mördarsniglarna.
– Vilket helt kan förklaras med att det regnar mest i dessa områden.
Ett av projekten som Jordbruksverket satsar på undersöker olika skördemetoder för ensilage för att se hur de påverkar mängden sniglar i fodret. I en annan undersökning ska effekten av bekämpningsmedlet Ferramol, järnsulfat, undersökas i vallodling.
Dessutom finansierar Jordbruksverket Sveriges Lantbruksuniversitet som ska titta på bekämpning, och Hushållningssällskapet Halland som ska undersöka vad som gynnar snigelns överlevnad och fortplantning.