Julen är en tid som för många är fylld av krav: nyårshälsningar ska skickas, släktingar inbjudas och mat lagas.
Och klappar inhandlas.
För att underlätta – samt för att om möjligt uppnå det som kallas julefrid – gäller naturligtvis att minimera antalet möjliga stötestenar. Till det hör att pricka rätt med presenterna.
– Julklappar fyller så många roller. De kan definiera familjen och signalera innanförskap. Oavsett om man vill det eller inte så sänder de ut signaler om både givaren och mottagaren, säger Jacob Östberg, modeforskare vid Stockholms universitet.
Då en vuxen person ska köpa presenter till någon annans telningar riktas gåvans mer eller mindre dolda budskap minst lika mycket till föräldrarna.
– Ofta är det minst lika viktigt att de blir glada som att barnen blir det. Under en högtid som julen kan jag tänka mig att man är extra försiktig med att tänja på gränser – då vill man bara att det ska flyta så smärtfritt som möjligt, spånar Jacob Östberg.
Att ge en rosa pikétröja till en liten kille kan exempelvis vara känsligt:
– Det är lätt att föräldrarna uppfattar det som att de är för traditionella; ett rosa plagg till deras son kan signalera att de är väldigt stereotypa. Att ge presenter till varandra är ett socialt spel.
– Om man genomför ett gränsöverskridande experiment – som att försöka klä en pojkbaby i rosa – så är det lätt att hamna i en spänd relation till föräldrarna. Så här års undviker vi nog gärna underliggande politiska budskap, gissar Jacob Östberg.
Sannolikt är just det en av förklaringarna till att klapparna under granen ofta är strikt fördelade mellan könen efter konstens alla regler.
Och att sträva efter annat är svårt.
En snabb sökning efter en rosa bil på några av de största leksakskedjornas hemsidor resulterar i noll träffar.
Fordonen är röda, gula, gröna, svarta, blåa, vita – till och med lila. Men inte ett enda rosa åkdon står att finna.
– Vill man hitta det så får man gå in på Barbieavdelningen, konstaterar Jacob Östberg.
Kanske hör rosa kärror inte till vuxnas vardag heller. Men den kontroversiella färgen är definitivt vanligare bland mogna män än bland små nyfödda pojkar.
– För den metrosexuella mannen signalerar rosa att de är trygga i sin manlighet. Att gå in på traditionellt kvinnliga domäner blir ett tecken på styrka. Kanske vågar man inte experimentera likadant med sina barn eftersom man inte är lika säker på att den lilla parveln förmår bära upp den rosa färgen på samma sätt som en äldre man.
Under julklappsshoppingen så ligger ofta fokus på barnen – då vi alltså tenderar att hålla oss till stereotyperna. Kan det göra att julen på sätt och vis förstärker synen på rosa som flickors färg?
– Det är en intressant spekulation. Jag tror att det finns element i julen som definitivt lockar fram sådana mönster.
– Att köpa bilar till en liten tjej är nog något som många undviker eftersom man som givare inte vill lägga sig i föräldrarnas uppfostran. Det finns belägg för att många förhåller sig på just det sättet.
Om rosa leksaksbilar blev vanligare – hur långt skulle det räcka för en förändrad attityd?
– Det är naturligtvis en nödvändighet, men knappast tillräckligt. Jag tror inte att de rosa bilarna skulle flyga bort från hyllorna och ner i paketen om de var vanligare.
– Leksakstillverkarna är ofta stora amerikanska företag som är sinnessjukt dukiga på marknadsföring. Kanske skulle rosa bilar fungera i Sverige. Det är svårt att veta eftersom vi till stor del fastnat i den nordamerikanska normen när det gäller leksaker, säger Jacob Östberg.