I regeringens förslag till nya FRA-lagstiftning ska en ensam domare under mer eller mindre hemliga former besluta om tillstånd för avlyssning av data- och telefontrafik som korsar Sveriges gränser. På fredagens DN debatt riktades kraftig kritik mot systemet. Skribenterna argumenterar att regeringen skulle kunna välja ut en lojal person till denna permanenta domartjänst och att rättssäkerheten hotas. En kritik som tidigare framförts av bland annat chefen för Säpo Anders Eriksson.

Flera jurister med FRA som expertområde delar kritiken.

– Det är synnerligen märkligt att en ensam domare ska vara enda kontrollorgan, säger tidigare professorn Dennis Töllborg.

Som trolig kandidat till domarposten pekar han ut Runar Viksten, tidigare chefsrådman på Stockholms tingsrätt som idag sitter med i signalspänningsnämnden – ett tillfälligt organ som ger tillstånd till signalspaning fram till att den nya försvarsunderrättelsedomstolen är upprättad. Han har även fått regeringens uppdrag att utreda förslaget till domstol.

– Klassiskt svenskt beteende att låta personen som gjort utredningen, som man är nöjd med, bli chef. Efter att ha gjort det här tunga jobbet kan han sitta och glassa på ett jobb där han vet att han inte kommer att bli ifrågasatt, säger Dennis Töllborg.

Däremot är han inte förvånad att regeringen vill att domstolen bara ska ha en jurist.

– Vi har redan det systemet. Det är i princip en eller två domare som tar besluten om polisens avlyssning och det är alltid samma poliser som begär tillstånd. Allt är hemligt och det bidrar till ett tankesätt att ”anything goes” (allt är tillåtet). När det systemet infördes dubblades antalet avlyssningar och där görs det ingen efterhandsgranskning över huvudtaget, säger Töllborg.

Töllborg har tidigare framfört kraftig kritik mot regeringens proposition om ny FRA-lagstiftning både i media och i remissvar från Göteborgs universitet. Tyngdpunkten har legat på att FRA inte borde begränsas i förhand och att en domstol är onödig.

– Alla empiriska undersökningar visar att domstolar är dåliga kontrollorgan.

Istället skulle han vilja se ett organ som kunde bedriva en omfattande efterhandskontroll av samtliga underrättelseorgan (FRA, Säpo, Must). Om detta kontrollorgan upptäckte missbruk så skulle ärendet kunna tas upp i en vanlig domstol.

– Misstag skulle resultera i rejäla skadestånd och samtidigt verka som avskräckande exempel. På samma gång upprättas en praxis om vad som är tillåtet, säger Töllborg.

Doktoranden Mark Klamberg är även han kritisk till att enbart en domare ska sitta med i domstolen. Även Klamberg tror att Viksten kommer att utses.

– Jag har ingen anledning att betvivla hans integritet, men det här är ett system som ska hålla. Då kanske det vore bättre om man gav domare som redan handlägger säkerhetsmål särskilda förordnanden att även handlägga FRA:s tillståndsprövning.

I princip tycker han dock att för stort fokus hamnat på avlyssningen och domstolen.
- Jag är mer orolig för den databas med trafikuppgifter som FRA lagrar.

Klamberg poängterar att regelverket gör skillnad på själva avlyssningen och insamlande av trafikdata som anger vem som kommunicerar med vem. Han tror att besluten om avlyssning kommer att bli relativt okomplicerade jämfört med besluten att lagra trafikuppgifter.

– SVT Rapport har sedan tidigare avslöjat att FRA ägnar sig åt omfattande trafikdatalagring och avser att fortsätta med detta. Lagstiftningen är i vissa delar väldigt töjbar vilket gör att domstolen förmodligen skulle godkänna detta om FRA inkommer med en ansökan. Därför tycker jag det är vilseledande när regeringen anger att FRA endast kommer att avlyssna ett fåtal samtal, när FRA samtidigt ägnar sig åt omfattande trafikdatalagring.

Register med trafikuppgifter som sedan skulle kunna användas för att göra kartläggningar av vilka personer en viss individ har varit i kontakt med.

– Uppgifterna kan vara väldigt värdefulla, men kan även missbrukas. På samma sätt som man kan kartlägga terrorgrupper och kriminella organisationer kan man kartlägga en politisk organisation.

Enligt propositionen är tanken att försvarets undersättelsenämnd ska granska och se till att uppgifterna inte missbrukas.

– Jag förutsätter att nämnden kommer att göra stickprov i FRA:s databas. Se om man gör olämpliga kontroller, precis som man gör med polisregister. Efterhandskontrollen är kritisk, men då måste underrättelsenämnden ha resurser och inte bara få rapporter. Här finns det en risk att domstolen tar för stora resurser.

Precis som författarna till debattartikeln dömer också Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för Rättvisa, ut det integritetsskyddsombud som ska skydda allmänhetens intressen i domstolen.

– Den tjänsten har funnits inom polisen när de ska söka tillstånd för avlysning, men många har hoppat av från sina uppdrag och säger att det bara är juridisk kosmetika.

DN.se har sökt Runar Viksten utan framgång.

Förutom en jurist ska ytterligare två ledamöter utan krav på juridisk bakgrund finnas med vid beslut i domstolen. Dessa icke-jurister är att jämföra med de vanliga domstolarnas nämndemän.