I länder som Danmark, England och Frankrike finns det resistenta löss sedan tidigare och hudläkare har länge misstänkt att även Sverige är drabbat. Efter ett projekt som Smittskyddsinstitutet sjösatte tillsammans med skolsköterskor i Stockholmsområdet sommaren 2007 kan det nu konstateras att det är precis som forskarna har befarat - svenska löss har blivit resistenta.
- Det är ett av Apotekets vanligaste medel, Prioderm, som inte längre biter på alla. Det innehåller insektsgiftet malathion, berättar mikrobiologen Johan Lindh som lett projektet.
Det finns ingen statistik på hur många som årligen får löss i Sverige, men förra året sålde Apoteket lusmedel för 27 miljoner kronor och det är den omfattande användningen som orsakat resistensen.
Johan Lindh kan i dagsläget inte säga hur stor andel av lössen som utvecklar resistens, men det handlar om mindre än hälften.
- Nackdelen i forskningen är att vi behövt levande löss. Hamnar en lus utanför hårbotten dör den som regel efter några timmar. Därför har vi haft hjälp av skolsköterskor i vårt närområde. När de har upptäckt löss på skolorna har de kontaktat mig och så har jag kört ut och hämtat prover.
I forskningen har han delat upp lössen på två filter, ett med insektsgiftet, ett utan.
- I de allra flesta fallen dog lössen på giftfiltret efter bara en halvtimme, men på en del tog det lika lång tid som för lössen som inte låg på gift.
Enligt Johan Lindh finns det ingen större anledning att oroas över utvecklingen.
- Du byter bara behandling om du märker att kuren inte hjälper. Det finns en mängd medicintekniska produkter att köpa både på Apoteket, i hälsokostaffärer och på nätet. Till exempel finns det sådana som går ut på att lössen kvävs.
I värsta fall kan löss medföra andra bakteriella infektioner eller att den drabbade tappar håret. I de allra flesta fallen handlar det dock bara om att det kliar.
Utöver lusmedel rekommenderar Johan Lindh regelbunden användning av luskam, vilket är särskilt viktigt i samband med skolstarten efter sommar- och jullov.
- Behandla först. Ser du att lössen finns kvar så fortsätt att kamma, säger han.
För tre år sedan startade två lusbekämpande mammor, Marika Kurlberg och Natacha Wirdemark, företaget Lusfri, som bland annat säljer luskammar.
Natacha hade varit på semester då ett av de tre barnen fick löss och eftersom mellandottern var allergisk vågade hon inte använda lusmedel. I stället fick hon tips om att använda en särskild kam.
- Med den försvann lössen på tre dagar. När äldsta dottern skulle börja skolan dök lusproblemet upp igen och det var först då jag fattade hur stort det var.
Tillsammans med skolsköterskeföreningen driver de båda kvinnorna nu även kampanjen "Du kan stoppa huvudlössen - Avlusningsdagarna" som hålls två gånger om året, nästa gång den 14-15 september.
- Många är förtvivlade över att de aldrig blir av med lössen när de väl fått dem. Kampanjen handlar om att informera föräldrarna om hur viktigt det är att de tar ansvar, att de bekämpar lössen rätt och arbetar förebyggande. Många medel dödar bara de levande lössen, men äggen finns kvar. Därför är det viktigt att de i första hand kammar bort dem, och att alla gör det samtidigt, säger Marika Kurlberg.
Hur kommer det sig då att det oftast är skola och barnomsorg som drabbas?
- Lusen lämnar inte ett hår frivilligt för då dör den. På en förskola ligger barnen till exempel ofta och vilar intill varandra, och då sprids smittan lättare, säger Johan Lindh.
Ett annat problem är symtomfria bärare som får löss utan att det kliar. Eftersom lössen inte upptäcks sprids de i stället vidare.
- Att få löss är inte ovanligt, inte heller att de utvecklar resistens, så blir det oftast förr eller senare. Dessvärre är löss fortfarande lite tabu, något skamligt. Det arbetar vi med att få bort.