För Malmös del har både länsrätten och kammarrätten tidigare sagt nej till kamerorna och nu har Regeringsrätten bestämt sig för att inte pröva frågan alls.

Landskrona stad, däremot, fick tillstånd av läns- och kammarrätterna att sätta upp sina kameror för övervakning av Rådhustorget och fem angränsande gator under helgnätter. Men med hänvisning till integritetsskyddet överklagade förre justitiekanslern Göran Lambertz tillståndet till Regeringsrätten – som nu alltså har sagt nej.

Båda Skånekommunerna, liksom polisen, har velat ha kamerorna som ett komplement till andra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Men JK Göran Lambertz, som lämnade ämbetet i december, har hela tiden varit kritisk mot kameraövervakning för att inte utsätta människor som bor och arbetar längs stråken, och de som kommer dit för nöje och rekreation, för intrång i den personliga integriteten.

Hos kommunledningen i Malmö väckte torsdagens beslut både förvåning och ilska.

– Jag är utomordentligt besviken. Jag var med och uppvaktade justitieminister Beatrice Ask (M) om kamerorna för ett halvår sedan och fick då intrycket att hon tog argumenten till sig, att hon var beredd att föreslå en lagändring som öppnade upp för kameraövervakning, säger Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S).

– Nu gjorde hon inte det, så juristerna har fått gå på den gamla lagstiftningen.

Enligt Ilmar Reepalu är det bevisat att kameraövervakning förebygger misshandel, personrån och angrepp med vapen, där förövarna har planerat sina brott. Om regeringen får en ny justitieminister efter höstens val, tänker Reepalu på nytt att försöka få till stånd en lagändring.