Man kan tycka att det var ett roligt inpass. Eller ett sympatiskt. Har man gjort ett fel så ska man också rätta till det. Men det är inte så de läsare som hört av sig till mig reagerat.
Det handlar om en kritiker som gett filmen "Arn" betyget tre men efteråt ångrat sig. Han har, enligt vad man kunde läsa i torsdagens kulturdel, hört röster i huvudet som sade att han inte förtjänade julklappar. Han hade förlett folket. Han ursäktade sig med att han skrivit recensionen på ett par timmar och inte haft chans att smälta filmen. Sedan hade ett citat ur recensionen blåsts upp i bioannonserna. "Arn vinner fajten." Så nu hade Fredrik Strage beslutat sig för att gottgöra sitt misstag och ställt sig utanför biografen och frågat folk vad de tyckte. Över hälften av dem han talat med hade gillat filmen. Men de som till exempel sade "Urusel! Fjantig! Extremt, extremt kitchig" fick en hundralapp och ursäkt av Strage.
Detta, tyckte läsare, var rena lekstugan eller "extremt fjantigt". Så mycket kan man tydligen lita på en recensent, skriver en. Knut Hallström tyckte att det var skandal att en kritiker urskuldar sig med att "jag hade bråttom då jag skrev", själv tyckte han att filmen var bra. I artikeln avslöjade Fredrik Strage att producenten sagt att det var kritikernas skyldighet att skriva snällt om en film som kostat 210 miljoner. Om han påverkats av detta så kan han efteråt påverkats av andra, säger en. Några frågade hur man i fortsättningen ska kunna lita på DN:s recensenter. Är en fyra i dag en trea i morgon, eller tvärtom?
Frågan är berättigad. Hur många recensenter har inte ångrat en del av sin kritik efteråt. Men det är något man får stå ut med, säger en av dem till mig.
Maria Schottenius, chef för kulturredaktionen, säger att man ville ge kritikern utrymme för sin ånger eftersom han hade en bra idé och att det var en underhållande text.
- Men jag vill lugna läsarna med att det är absolut en engångsföreteelse, säger hon.
Hon påpekar också att betyget inte är ändrat, det står kvar som en trea.
Men intressant nog var ju själva recensionen rätt kritisk redan från början. Det var siffran tre recensenten ångrade, och den rubrik han själv inte satt.
Många läsare uttryckte farhågor när DN började införa sifferbetyg till filmrecensionerna förra året. Maria Schottenius säger att läsarnas reaktioner visar att man uppfattar filmkritiken som betydelsefull.
Sifferbetygen infördes för att underlätta för läsarna, berättar hon. Många som läst recensioner var ändå osäkra på omdömet. Nu fick recensenterna en möjlighet att uttrycka sig nyanserat i texten samtidigt som en siffra satte nivån. Dessutom är siffrorna användbara när filmer rangordnas på nätet.
En bild (från den 29 december) och framför allt bildtexten under den kan ha vilselett läsare. Det handlade om den heta gasplaneten HC189 733b. En bild på denna planet visades i samband med en artikel om hur astronomer för första gången har lyckats uppmäta ljus från nya himlar. Bilden, där planeten syntes vid sin stjärna i bakgrunden, påstods vara ett foto. Men, som Lars Hellvig påpekade, "det är helt omöjligt att fotografera en stjärna på 60 ljusårs avstånd tillsammans med en planet så att det ser ut på bilden i DN. Inte ens vår egen mest avlägsna grannplanet Pluto kan fotograferas med den skärpan och då är den ändå 100.000 gånger närmare oss." Om man söker på internet visas samma bild, men där förklaras att någon konstnärligt framställt bilden. Detta sagt för att inte läsarna ska få felaktiga föreställningar om var astronomin står.