- Tangentbord, kylskåp och toaletter… det känns som en utopi att hålla sådana ytor helt rena, säger Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska på SMI, Smittskyddsinstitutet.
Dessa ytor kan definitivt vara en smittorisk, säger hon, om man inte sköter sin handhygien. Det må låta banalt, men det är proffsens stalltips – en god handhygien är verkligen a och o.
- Jag tror inte man anar hur effektivt det faktiskt är.
Den som geggar runt med otvättade händer i mun, ögon eller näsa är genast betydligt mer exponerad för smittor än den som håller händerna bortom sina kroppsliga håligheter.
Förkylningsvirus sprids utmärkt via näsa och ögon. Tarmsmittor, som colibakterier eller den mer allvarliga shigellabakterien, tar sig in via munnen. Men då krävs det, återigen, att händerna aktivt söker sig dit.
- För en människa som verkligen struntar i handhygienen är toaletten klart en större smittohärd än ett orent tangentbord, säger Kerstin Mannerquist, men tror och hoppas att sådana kolleger är rätt sällsynta.
Hon poängterar att bakterierna varken flyger eller hoppar upp på en. Varken den som, mot förmodan, håller ansiktet strax över toalettskålen eller den som tittar djupt ner i ett besudlat tangentbord kan dra på sig någon smitta.
- Det som sitter på en yta kan aldrig ta sig någonstans av egen kraft. Man kan lugnt sitta på toaletten utan att smittas av något, även om toaletten är smutsig. Händerna utgör till 90 procent smittvägen, säger Kerstin Mannerquist.
Att bli sjuk av kvarlämnad, möglig mat i kylen är än mindre sannolikt, säger Lisa Fredlund, mikrobiolog på Livsmedelsverket. Inte heller där finns några luftburna bakterier. Och det räcker inte att bara "komma i vägen", hur nära man än skulle hålla näsan över de stinkande resterna.
- Nej, sjukdomsframkallande mikroorganismer sprids inte i gammal mat. Det är väldigt osannolikt att dra på sig någon smitta så, då måste man stoppa maten i munnen, säger Lisa Fredlund och håller ett sådant beteende för föga troligt.
Värst stinker måhända gamla mejerivaror. Men Yvonne Andersson, epidemiolog på SMI, tycker inte att stanken i sig ska tolkas som något hälsovådligt. Hon har vatten- och livsmedelsburen smitta som specialområde.
- Laktobaciller är snälla baciller som är svåra att konkurrera med för andra bakterier. Det är inte mycket som kan tillväxa i filmjölk, säger Yvonne Andersson och framhåller även hon vikten av handhygien.
Det finns över huvud taget sällan smittsamma bakterier i matrester. Visst, en råbiff gjord på utländskt kött som sedan får gotta till sig länge i kylen – i den skulle campylobacter eller salmonella kunna utvecklas. Men sedan ska ju bakterierna inmundigas också. Alltså: ingen anledning till större oro ens bland råbiffälskarens kolleger. Det enda toxinet som kan uppträda i maten och som sedan inte förstörs i mikrovågsugnen är enligt Yvonne Andersson det i stafylokocker. Men generellt kan sägas att bakterier är tämligen kräsna små organismer – de vill ha rätt temperatur samt tillgång till vatten och näring.
- Om man håller en bra kylskåpstemperatur brukar bakterier inte trivas, säger epidemiologen.
Hur snuskigt är det på din arbetsplats? Diskutera!