Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Karin Bojs: Dags att hitta miljön som orsakar autism

Bland alla röda fanor, demonstrerande nazister, klämtande kyrkklockor och liggande motdemonstranter stack en bild ut i torsdags. Texten under löd: ”Mitt första-maj-tåg”.

Bilden föreställde ett tåg, ett vanligt SJ-tåg fotograferat under ett kort uppehåll i Nyköping. Den var utlagd på Facebook av lokförare Torolf Jansson. Det var han som körde tåget denna dag.

Ni kanske tycker att Torolf vanhelgar arbetarrörelsens internationella högtidsdag med ett foto på ett helt vanligt tåg.

Men om man känner till bakgrunden passar hans lilla hälsning riktigt bra. Torolf får köra tåg igen. Det är en seger för en arbetares rättigheter. I detta fall en arbetare med en lindrig funktionsnedsättning.

Tidningen Forskning och Framsteg var först med att uppmärksamma fallet för två år sedan. Då låg det i Förvaltningsdomstolen.

Torolf Jansson hade kört tåg prickfritt i över tjugo år när han stoppades av Transportstyrelsen. Han hade nämligen fått diagnosen Aspergers syndrom – som numera ingår i autismspektrumtillstånd. Visst var Torolf lite speciell. Som barn hade han svårt med vänner, och ägnade i stället mycket tid åt så kallad trainspotting. Men sitt jobb – först med att städa tågtoaletter och sedan som lokförare – hade han alltid skött.

Med stöd av sin fru och sin fackförening drev Torolf Janson ärendet. Till slut vann han.

Det kan förefalla som om diagnosen ”autism” är något svart eller vitt. Men i verkligheten handlar det inte om gränser som ”naturen hårdhänt har dragit” som det heter i sången Arbetets söner. Det är ett spektrum. Man kan ha vissa drag åt det autistiska hållet men inte platsa för en diagnos, man kan ha en diagnos men ändå vara välfungerande familjefar och yrkesman, som Torolf Jansson, eller man kan ha ett svårt handikapp.

I går, på en konferens i Vancouver i Kanada, presenteras den största undersöking som hittills har gjorts om autismens orsaker. Den omfattar över två miljoner barn som har fötts i Sverige mellan 1982 och 2006, varav närmare 15 000 har fått diagnos autismspektrumtillstånd.

Försteförfattare är Sven Sandin på Karolinska institutet och studien publiceras på onsdag i amerikanska läkarförbundets tidskrift Jama.

Forskarna har jämfört enäggstvillingar, tvåäggstvillingar, vanliga syskon, halvsyskon och kusiner. Om en enäggstvilling drabbas, är risken för att den andra får samma diagnos 59 procent. För tvåäggstvillingar och vanliga syskon ligger risken på 13 procent, halvsyskon runt 7 procent och kusiner 2,6 procent.

Denna fallande skala innebär att autism i hög grad är ärftligt. Men inte så ärftligt som en del tidigare studier har antytt.

De nya resultaten visar att autism till ungefär hälften beror ärftlighet, och till ungefär hälften på slump och miljöfaktorer.

Några få miljöfaktorer är kända: risken för barnet ökar ju äldre pappan är och den ökar också med för tidig födsel och låg födelsevikt.

En annan misstänkt miljöfaktor kan definitivt avvisas. Autism har inte samband med trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det påståendet bygger på forskningsfusk på 1990-talet och har undersökts i många studier sedan dess.

Diagnoserna har ökat kraftigt på senare år, och en hel del forskare har frågat sig om någon ny farlig faktor har dykt upp i vår miljö. Den svenska studien ger inte stöd för den farhågan, utan tyder snarare på att det är diagnoserna som har blivit bättre.

Men även om autism är i hög grad ärftligt och även om miljöfaktorerna har hängt med länge …

Det vore väldigt bra om vi kunde få mer klarhet i frågan vad det är för faktorer vår miljö som ökar risken för autism.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.