Vetenskap

Sex med neandertalare började tidigt

Vår tillvaro utanför Afrika rivstartade med neandertalsex för ungefär 54.000 år sedan. Nu visar det sig att sådant sex förekom redan för 100.000 år sedan.

Den här våren åker jag runt i Sverige och föreläser om Europas tidiga historia – om hur vi moderna människor klev ut ur Afrika, träffade på neandertalare, blev en aning uppblandade med dem och hur vi sedan vandrade vidare ut i Europa i flera omgångar.

Man kan tycka att 54.000 år skulle räcka som tema för en kväll. Men vid frågestunden efteråt är det nästan alltid någon som vill veta vad som hände ännu tidigare.

”Vår afrikanska familj de senaste 5 miljoner åren, hur ser den ut?”, kan de fråga.

Svaret är att forskarna inte vet.

När det gäller den moderna människans tillvaro i Europa har avgörande pusselbitar fallit på plats de senaste fem, sex åren. Frågor som forskare har bråkat om i hundra år har kunnat lösas, mycket tack vare DNA-teknik, och nu framträder verkligen ett nytt och tydligt mönster.

Om vi går längre tillbaka hänger pusselbitarna fortfarande lösa. Det finns en massa fynd av tidiga förmänniskor, men det råder total oenighet om hur de hänger ihop.

I december publicerade den världsledande brittiske antropologen Chris Stringer ett släktträd, där han försökte rita upp sammanhangen för hela mänskligheten de senaste miljoner åren.

Hans träd ser ytterst egendomligt ut. Många grenar hänger lösa i luften. Hela stammen är totalt suddig.

Kort sagt en utmärkt sammanfattning av kunskapsläget.

För att ytterligare komplicera bilden har Chris Stringer ritat små pilar härs och tvärs mellan trädets grenar. Dessa pilar symboliserar sex mellan grupper som varit åtskilda i hundratusentals år. Till exempel vi och neandertalarna för 54.000 år sedan.

I veckan fick Chris Stringer rita in en ny pil.

Den visar hur ett flöde av DNA går från oss moderna människor till neandertalarna. Det måste ha inträffat för ungefär hundratusen år sedan, någonstans i Mellanöstern, Kaukasien eller Centralasien.

Beviset är analyser av en neandertalkvinna från en grotta i Altajbergen i södra Sibirien. De publicerades i veckan i tidskriften Nature, och en av medförfattarna är vår svenske DNA-pionjär Svante Pääbo.

För sex år sedan avslöjade hans forskargrupp först i världen att sex mellan neandertalare och moderna människor har förekommit och lämnat ett bestående arv i form av ungefär två procent neandertal-DNA hos alla nutida ättlingar. Det vill säga hos alla moderna människor med rötter i Asien, Australien, Europa och Amerika. Och även hos många från Afrika, eftersom människor uppblandade med lite neandertal-DNA vandrade tillbaka till vår ursprungskontinent i samband med att jordbruket spreds.

Förra sommaren kunde Svante Pääbos forskargrupp även påvisa spår av neandertalsex i nuvarande Rumänien för ungefär 40.000 år sedan. En man av vår sort som påträffades i grottan Pestera cu Oase bar på så mycket neandertal-DNA att han kan ha haft en farfars farfar som var neandertalare.

Men händelsen i nuvarande Rumänien har inte lämnat några spår efter sig hos nutidens människor. De människorna dog ut. Liksom alla neandertalarna, inklusive gruppen som besökte grottan i Altaj.

Neandertal-kvinnan som levde där för 50.000 år sedan var svårt inavlad. Hennes föräldrar var så nära släkt att de kunde ha varit halvsyskon. Kanske upplevde de inte något tabu mot att ha sex med nära släktingar, kanske var deras grupp så liten att de inte hade något alternativ.

De moderna människor som lämnade ett litet bidrag till hennes arvsmassa redan för hundratusen år sedan verkar inte heller ha överlevt sin tidiga vandring ut från Afrika.

Vårt stora släktträd är fullt av avbrutna grenar. Och glöm inte alla små pilar härs och tvärs, som visar att vår evolution är en komplicerad historia.