Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Karin Bojs: Vi bär en arvsynd i våra tarmar

Foto: Alamy

Det är svårt att fixa till en tarmflora om den har hunnit utarmas under flera generationer. Att bara börja äta annorlunda räcker inte, visar nya försök på möss.

Den moderna människans livsstil har gått hårt åt regnskogens träd, ängens blommor, våtmarkernas grodor, humlor och många andra arter. En motsvarande utarmning av biologisk mångfald pågår också inuti i våra egna kroppar.

Flera studier de senaste åren visar stor skillnad mellan människor i industrivärldens samhällen och personer som lever traditionellt jägar-samlarliv eller jordbruksliv. Sambandet går igen över hela världen – från Nya Guinea till Sydamerika. I den industrialiserade världen har människor en torftigare sammansättning på bakteriefloran i sina tarmar.

Bland annat gäller det bakterier med förmåga att bryta ner komplexa kolhydrater. Våra egna mänskliga kroppar kan bara producera ett tiotal enzymer med den förmågan. Våra tarmbakterier däremot kan i bästa fall producera ett hundratal enzymer som hjälper till att bryta ner komplexa kolhydrater, så att vi kan tillgodogöra oss mer näring.

Det innebär att människor med rik och varierad tarmflora klarar att bryta ner grov och fiberrik mat. Men i ett samhälle som vårt, där standard är fiberfattig mat med mycket socker och andra enkla kolhydrater, har vi förlorat mycket av den förmågan.

I torsdags publicerade tidskriften Nature en studie på möss som ska spegla vad som händer oss människor. Den har letts av gifta forskarparet Justin och Erica Sonnenburg på Stanford i USA.

Forskargruppen utgick från möss som har vuxit upp i en helt bakteriefri miljö, och själva alltså saknade bakterier i sina tarmar. Dessa möss inympades med mänsklig tarmflora, delades upp i grupper och följdes under flera generationer.

En del av mössen matades med fiberrik mat, andra med mat mycket fattig på fibrer.

De möss som fick fiberfattig mat började snabbt få en mer utarmad tarmflora. Om forskarna efter några veckor började ge dem mat med mycket fiber, återställdes tarmfloran hyfsat bra. Men redan i andra generationen blev det svårare att reparera tarmfloran hos de möss som hade vuxit upp i den fiberfattiga miljön.

Efter tre generationer på fiberfattig mat blev det ännu svårare. Mångfalden i mössens tarmflora hade helt enkelt gått förlorad – som en kalhuggen regnskog, en asfalterad blomsteräng, ett söndertrålat korallrev ...

Då tog forskarna till en mer drastisk metod. De gav mössen med utarmad tarmflora en dos avföring från möss med större mångfald. Det hjälpte.

Att ”transplantera” avföring från friska människor till sjuka är en behandlingsform som har börjat användas i vården. För närvarande dock nästan bara för svåra fall av diarréer, orsakade av bakterien Clostridium difficile efter antibiotikabehandling.

I tisdags berättade DN på nätet om en studie som visar att fryst avföring fungerar lika bra som färsk. Det gör metoden betydligt mer praktisk och användbar, eftersom varken läkare eller patienter upplever färsk avföring som särskilt kul att jobba med.

Många forskare tror att vår moderna livsstil med överdriven hygien, alltför lättsmält föda och utarmad tarmflora har gjort vårt immunförsvar bortskämt, och därmed bidragit till en rad autoimmuna sjukdomar, såsom allergier.

Det pågår en rad försök om hur sådana sjukdomar ska kunna förbyggas genom att tidigt förbättra tarmfloran. Helst så renligt och trevligt så möjligt, exempelvis genom att tillsätta någon väl utvald bakteriestam.

De nya musförsöken på Stanford antyder att vi efter några generationer med alltför lättsmälta kolhydrater har startat en utveckling som är svår att vända. Att äta mer grönsaker är ett steg på vägen, men den biologiska mångfalden i vårt inre kan behöva ytterligare skjuts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.