Lågkonjunktur och framtidsoro till trots – föräldrar vill vi bli ändå. Och de flesta unga vuxna hoppas på att få två barn.
Dåliga ekonomiska tider brukar synas i siffrorna över barnafödande. När vi oroar oss över jobb och framtid eller att familjepolitiken försämras, föds färre barn.
Därför förvånade det statistikerna på Statistiska centralbyrån (SCB) när det i en undersökning som presenteras på torsdagen framkom att den rådande lågkonjunkturen inte nämnvärt påverkat viljan att få barn.
– Vi trodde att färre skulle vilja ha barn men det ser vi inga tecken på, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
I spåren av den förra lågkonjunkturen, 1999, födde varje kvinna i genomsnitt 1,5 barn. En så låg nivå har aldrig uppmätts tidigare. Sedan har barnaalstrandet ökat successivt och 2008 föddes 109 000 barn, vilket motsvarar 1,9 barn per kvinna i genomsnitt.
Av de barnlösa i enkäten svarar de flesta att de vill ha två barn. De flesta män och kvinnor som redan har ett barn tror att de kommer att få ett till. Bland de tillfrågade som ännu inte har barn är den vanligaste orsaken att man vill göra annat först eller att man inte känner sig mogen än.
Omkring 5 procent av de tillfrågade vill inte ha barn alls. Samtidigt vill ett par procent av de barnlösa ha fyra eller fler barn och bland de som redan har ett eller två barn är det 5-10 procent som vill ha tre eller fler barn.
Undersökningen riktade sig till 7 000 kvinnor och män mellan 20 och 44 år. Svarsfrekvensen var 51 procent.