Sverige

Kärv tiggeriutredning får kritik

Barn till tiggare bör generellt inte erbjudas skolgång, att lägga pengar i muggen uppmuntras inte och polisen ska snabbare vräka personer från olagliga boplatser.

Detta rätt kärva budskap från regeringens tiggeriutredare Martin Valfridsson får dock kritik.

Tiggare är numer en vanlig syn på både små och stora orter i landet. Runt 5.000 så kallade utsatta EU-medborgare bedöms finnas här. Oftast kommer de från Rumänien eller Bulgarien och många, men inte alla, är romer.

Ett 100-tal barn lever med sina tiggande föräldrar, under förhållanden som vi inte skulle acceptera för svenska barn, konstaterar Martin Valfridsson. Men han anser inte att de ska erbjudas att gå i skola.

– Om vi skulle öppna upp alla skolor för den här gruppen, riskerar vi att sända en signal om att det är okej att ta med barn till Sverige, trots att man inte har någonstans att bo. De här barnen har rätt till skolgång i sina ursprungsländer, säger Martin Valfridsson.

Läs mer: ”Länsstyrelsen föreslås få ansvar för utsatta EU-medborgare.”

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har fört fram synpunkter och farhågor under året som tiggerifrågan utretts, men juristen och chefen för organisationen, Robert Hårdh, tycker sig inte ha fått något större gehör. Han saknar människorättsperspektivet.

– Barnkonventionen är väldigt tydlig med att alla barn ska garanteras rätt till skolgång. Det klingar väldigt ihåligt när man samtidigt pratar om likhet inför lagen. Man har regler som ger nästan alla andra barn möjlighet till skolgång, utom just barnen till de mest utsatta i samhället. Inte sällan just romer, säger Robert Hårdh till TT.

EU-medborgare har rätt att vara tre månader i Sverige, men har de inget arbete har de i princip ingen rätt till välfärd, förutom akut sjukvård och nödboenden.

Boendet är ofta ett problem, men utredaren anser inte att särskilda boplatser ska anvisas.

– Då uppstår nya svårigheter. Samhället bidrar till att återupprätta de slumsamhällen som vi så frenetiskt arbetat för att få bort, säger Valfridsson.

Han anser att polisen ska ta ett kliv framåt och snabbare avhysa människor från olagliga boplatser i exempelvis parker eller på privat mark, enligt den lagstiftning som finns.

Som en röd tråd i utredningen går uppfattningen att tiggarna hjälps bäst genom att deras livsvillkor förbättras i hemlandet. Därför anser Martin Valfridsson att det inte är en långsiktigt bra idé att lägga pengar i muggen, bättre då att ge ett bidrag till frivilligorganisationer som arbetar på plats.

Fakta: Vad sägs i utredningen?

Länsstyrelserna föreslås få samordningsansvar för utsatta EU-medborgare, där länsstyrelsen i Stockholm får ett övergripande ansvar.

Skolgång bör inte erbjudas generellt, även om det kan vara motiverat i enskilda fall.

Uppsökande arbete bland de utsatta EU-medborgarna bör göras, antingen av kommunen själv eller i samarbete med frivilligorganisationer. Beslut kan då behöva tas om akut bistånd, till exempel mat, hemresa eller akut boende.

Utsatta EU-medborgare har sällan det Europeiska sjukförsäkringskortet, vilket innebär att de själva ska stå för vårdkostnader. De har dock rätt till vård som inte kan anstå.

Det är förbjudet att bo i parker, andra offentliga platser och på privat mark. Polisen bör använda den lagstiftning som finns för avhysning.

Stöd samarbete med frivilligorganisationer.

Stötta organisationer som har ett genomtänkt och långsiktigt arbete i Rumänien och Bulgarien.

Regeringen ska nu analysera utredningen och återkomma med eventuella förslag. Flera partier vill att det ska bli enklare att vräka från olagliga boplatser och en utredning om detta pågår just nu. Ytterligare en utredning tittar på frågan om tiggare som utnyttjas av kriminella.