Killarna klarar sig sämre än tjejerna på gymnasiet. Killarna får lägre betyg på i princip alla utbildningar och det är också färre som får behörighet till universitets- och högskolestudier.
Den genomsnittliga betygspoängen på gymnasiet är 14,1. Det visar Skolverkets senaste statistik. Högst betyg - 14,3 - får gymnasieeleverna i Stockholm, Uppsala och Norrbotten. Lägst betyg - 13,3 - får eleverna i Södermanlands län.
Men skillnaderna mellan könen är större än mellan länen. För kvinnliga gymnasieelever ligger betygspoängen på 14,7. Killarna har 13,4. På alla program utom ett - energiprogrammet - har tjejerna högre betyg än killarna. Och färre killar (86 procent) än tjejer (91 procent) får behörighet till högskolestudier.
Skolverkets statistik visar också att skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor har minskat. 2004 var betygspoängen på fristående skolor 15,1. Nu är den 14,3 vilket är jämförbart med motsvarande program på de kommunala skolorna. Statistiken visar även att elever vid kommunala skolor i högre grad klarar studierna på tre år och fler får högskolebehörighet än elever på fristående skolor.
Men tjejerna drar fortfarande upp de fristående skolornas betygsresultat. Könsskillnaderna är ännu större på de fristående skolorna än i de kommunala. På friskolorna har tjejerna i snitt 15,2 i medelpoäng och killarna 13,4.
- Den lilla skillnad som finns kvar mellan fristående och kommunala skolor kan förklaras med att flickorna i de fristående skolorna fortfarande har högre betyg än flickorna i de kommunala skolorna, säger Moa Morin, utbildningsråd på Skolverket.
Enligt en rapport som Skolverket publicerade förra året kan 30-40 procent av skillnaderna i resultat förklaras med att pojkar mognar senare än flickor. Men killarna når inte ikapp tjejerna på gymnasiet och orsaken måste sökas i andra förklaringar än de biologiska.
- Studien slår hål på en del föreställningar om vad det kan bero på, till exempel att lärarens kön spelar roll eller att det är vissa skolor eller kommuner som har könsskillnader. Men sådana orsaker ser vi inte, säger Moa Morin till DN.se.
Pojkar och flickor har olika attityd till studier, visar Skolverkets studie. Flickorna är mer målmedvetna och ställer högre krav på sig själva - med ökad stress som bieffekt. Pojkarna har mindre krav på sig hemifrån när det gäller studieresultat och de är mer tillfreds med skolan.
På onsdagen presenterades också statistik från Högskoleverket över hur många gymnasieelever som inom tre år efter studenten går vidare till studier på högskola och universitet. Den visar att 43 procent av dem som tog studenten läsåret 2003/2004 nu valt att plugga vidare. Uppsala och Stockholm är de län där högst andel elever går vidare till högskolestudier inom tre år - 52 respektive 49 procent. I Jämtland går bara knappt var tredje elev vidare till högskolan inom tre år.