– Vi tycker att Socialstyrelsen har gjort det lite enkelt för sig. Det motsvarar inte situationen i vården, säger Ingemar Engström, ordförande i Läkaresällskapets etiska delegation, till DN.se.

Delegationen riktar kritik mot den delen av föreskrifterna som reglerar hur en läkare kan besluta att en livsuppehållande behandling ska avslutas. Engström menar att det vid fall då den svårt sjuka patienten är dement eller medvetslös kan bli problem.

– Att avsluta en behandling är ett etiskt beslut lika mkt som det är ett medicinskt beslut. Det är en etisk värdering som måste göras och framför allt patientperspektivet måste komma fram mer, säger Ingemar Engström.

Samtidigt innehåller de bindande föreskrifterna ett mer tydligt regelverk för hur läkare och annan sjukvårdspersonal ska agera när en svårt sjuk patient själv vill avsluta en livsuppehållande behandling. Bland annat ska läkaren rådgöra med minst en annan legitimerad läkare och det finns vissa krav på dokumentationen.

Aktiv dödshjälp har diskuterats under en längre tid. För något år sedan skrev en 31-årig förlamad kvinna, som var bunden till en respirator, till Socialstyrelsen i hopp om att få avsluta sitt liv. Men läkarna var osäkra på hur de skulle hantera fallet.

– Nu blir det väldigt tydligt att om man är beslutskapabel så har man alltid rätt till att säga nej till vård. Det blir rättsfixerat, säger Ingemar Engström.

Socialstyrelsen hoppas att det nu ska bli tydligare för sjuk- och hälsovårdspersonalen. Föreskrifterna gäller från och med den 15 augusti. De gäller för patienter i alla åldrar, både för nyfödda och för vuxna.

– Det har varit efterfrågat under en längre tid att man ska ersätta de gamla allmänna råden från 1992. Som det ser ut nu så finns det inga bindande regler, säger Maria Jacobsson, jurist vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.