"Hur kan ni verka för att minska bidraget till växthuseffekten på lokal nivå?" Det är uppdraget som Sveriges gymnasieungdomar får i den riksomfattande tävlingen "Klimatkampen". Hittills har 281 lag anmält sig.
Naturkatastrofer, smältande glaciärer, höjda havsnivåer. Det blir allt svårare att blunda för effekterna av människans utsläpp av växthusgaser.
- Man är orolig, helt klart. Vi märker ju redan att årstidsväxlingarna påverkas, men jag tror mer att mina barn och barnbarn är de som kommer att drabbas. Så det är ju dem man tänker på, säger Elin Ivarsson.
Klasskamraterna Micke Edbor och Damoon Rashidi känner också de oro men är överens om att det går att påverka framtiden. Om vi börjar nu.
- Var och en måste förändra något i sitt vardagsliv, det är enda sättet för att vi ska kunna se en positiv utveckling, säger Damoon Rashidi.
- Gör vi inget så går det åt skogen, säger Micke Edbor.
Det var Carin Sjöö, lärare på Fyrisskolan, som kom med förslaget att klass NV2B skulle delta i "Klimatkampen". Klassen nappade direkt.
De började med att titta på en film om människans koldioxidutsläpp. Därefter diskuterade klassen i grupper hur man på lokal nivå skulle kunna bidra till minskade utsläpp.
Tre påverkansbara klimatbovar utkristalliserades: transporter, varmvattenförbrukning och livsmedel.
- Vi valde att titta på livsmedel. Alla handlar ju mat, så där såg vi ett lätt och enkelt sätt att förändra något i vardagen, säger Elin Ivarsson.
Varje svensk släpper ut närmare sex ton koldioxid om året, jämfört med världsgenomsnittet på fyra ton per person. En fjärdedel av utsläppen kommer från vad vi äter.
En sommarvarm eftermiddag i mars arbetar klassen med hur de på bästa sätt ska genomföra sitt projekt. Med löfte om att inte avslöja för mycket - tävlingen pågår som bäst - följer DN med på promenad till en livsmedelsbutik i närheten.
- Vad är värst? Växthusodlat i Sverige eller transporterat från Italien? säger Micke Edbor när han kollar in grönsaksdisken.
Annsie Kumlin på IVL Svenska Miljöinstitutet är projektledare för "Klimatkampen" och glatt överraskad över intresset för tävlingen.
- Vi har fått in 281 anmälda bidrag från 202 skolor i 62 kommuner, från Pajala i norr till Malmö i söder. Det är mer än vad vi vågat hoppas på, säger Annsie Kumlin.
Hon har arbetat med att utforma tävlingen i över tre år och våren 2007 är första gången den äger rum. Syftet är att hitta bra sätt att lära för hållbar utveckling.
- Med tävlingen som drivkraft vill vi sätta fokus på problemlösning i stället för att bara måla upp de stora problemen, säger Annsie Kumlin.