Socialstyrelsens senaste rapport om läget i den svenska hälso- och sjukvården vittnar om allt större klyftor bland invånarna. Har man dålig ekonomi, låg utbildning eller är invandrare är risken stor att man har sämre tillgänglighet inom vården än välavlönade personer med svensk bakgrund.
- Faktorer som utbildningsnivå och födelseland har betydelse för hur tillgänglig sjukvårdens olika insatser är. Det här måste vi analysera och bli mer medvetna om, säger Ingrid Schmidt vid Socialstyrelsen.
I den årliga rapporten om läget i hälso- och sjukvården som presenterades för regeringen i mars konstaterar myndigheten att klyftorna i vården ökar.
Som exempel har lågutbildade och invandrare inte samma tillgång till väldokumenterade läkemedelsbehandlingar som högutbildade svenskar. Här har man bland annat tittat på personer som drabbats av hjärtinfarkt och stroke.
- Högutbildade har ofta en bättre plattform att stå på genom kunskap och utbildning. De kan ofta vara mer insatta och har därför en annan möjlighet att kommunicera inom vården, säger Ingrid Schmidt.
En annan trend är att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots att det är vanligare med sjukdomar i den senare gruppen.
Enligt Socialstyrelsens rapport påträffades dessa skillnader aldrig vid motsvarande analyser på 1990-talet. Därför dras slutsatsen att jämlikheten i vårdutnyttjandet har försämrats och att läkarna måste klarlägga orsakerna och ta fram strategier för att vända trenden. Redan nu finns det tecken som visar på förbättringar.
- En viktig del för att få en mer jämlik vård handlar om att påverka patienternas möjligheter till bättre hälsa. Här ser vi en positiv trend och en stor potential för vården att påverka. Fler vårdcentraler har till exempel infört rökavvänjningsprogram och anslutit sig till nätverk för hälsofrämjande arbete. Men det finns fortfarande en del kvar att göra.