Psykiskt funktionshindrade riskerar att hamna mellan stolarna när kommunerna tar över vårdansvaret från landstingen, visar en granskning som Socialstyrelsen gjort. ”Man kränker den enskildes rättigheter”, säger psykiatern Mårten Gerle.
I 45 av 47 granskade kommuner och stadsdelar fann Socialstyrelsen brister i stödet till psykiskt sjuka. Alltifrån att en vårdplan saknas till att den enskilde inte får tillräckligt med hjälp i hemmet.
– Har man ett psykiskt funktionshinder saknas ofta struktur i vardagen, vilket gör att man fastnar och behöver hjälp med att hålla reda på inköp, post och räkningar, eller att gå och handla och hålla ordning i lägenheten, säger Mårten Gerle som är psykiater och sakkunnig på Socialstyrelsen.
Myndigheten varnar för tendensen till en institutionalisering av särskilda boenden ute i kommunerna.
– Man låser in folk och tvingar dem att leva på ett visst sätt. Låser köket om natten så att ingen ska gå i kylen eller har en särskild kaffeservis för personalen för att man inte vill använda samma koppar. Det liknar de mentalsjukhus som fanns förr i tiden, säger Gerle.
Klarar inte kommunerna att ta hand om den här gruppen är risken att den trend som inleddes med psykiatrireformen 1995 att normalisera psykiskt funktionshindrade avstannar eller till och med går tillbaka, menar han.
Ett sätt för att komma till rätta med problemet är den kompetenssatsning som genomförts de senaste tre åren, där kommuner och landsting fått 100 miljoner om året för att utbilda personal som i sin vardag arbetar med människor med psykisk funktionsnedsättning, exempelvis mentalvårdare och anställda inom hemtjänsten.
– Även om man kan bli oroad över det vi skriver kan det här vara ett bra utgångsläge att förbättra för kommunerna.