Kommunerna tycker själva att förberedelsetiden har varit för kort. Många vet inte ens hur det ska gå till. ”Reformen har gått för fort”, säger Nils Alesund på SKL.
En hel del tjänstemän har fortfarnade inte blivit utbildade i hur de ska kontrollera butiker som säljer receptfria läkemedel.
På Sveriges Kommuner och landsting, SKL, tycker man inte att det är kommunernas fel att verksamheten inte kommit i gång.
– Det är ett intressant resultat ni fått. Men det är ingen kommun som stretar emot, utan det tar tid att skaffa resurser och utbilda personal. Vi kan ju inte dra i gång med det innan vi vet vad vi ska göra, säger Nils Alesund, handläggare på SKL.
När Dagens Nyheter ringer runt till kommunerna känner många inte ens till deras kontrollansvar. Av såväl växeltelefonister som tjänstemän blir vi hänvisade till att kommunerna är fel instans.
Först i slutet av april skickade SKL som företräder kommunerna ut ett cirkulär om hur finansieringen av verksamheten bör se ut, det vill säga hur stor taxa som rekommenderas att debitera butikerna för kontrollen.
– Jag tycker inte det är så konstigt. Förberedelsetiden har varit för kort för att man ska kunna få i gång kontrollapparaten. Regeringen har haft bråttom, säger Nils Alesund.
Spelar det någon roll om man kontrollerar?
– Ansvaret ligger ju tveklöst hos handlaren som säljer. Men med den här typen av system vet man att kontrollen har betydelse eftersom efterlevnaden blir bättre. Det kan innebära en hälsofara om försäljningen inte går rätt till.
Nils Alesund liknar inspektionerna med Bilprovningens verksamhet som är viktig och som gör att bilägare sköter om sina bilar bättre.