Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Kommunerna som har flest stress-sjukskrivna

Grafik: Elin Lindwall

Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt under senare år, men utvecklingen varierar mellan landets kommuner. Alingsås, Kungälv och Habo var några av kommunerna som hade relativt många invånare sjukskrivna i stressrelaterade diagnoser under 2015. I Stockholms län låg Värmdö högt upp på listan.

– Jag tror inte att Värmdös befolkning är mer stressad än personer som bor i andra kommuner. Att andelen med stressrelaterade diagnoser ligger ganska högt beror snarare på att vår vårdcentral är psykologtät. Vi har resurser och kompetens att göra noggrann evidensbaserad diagnostik inom psykisk ohälsa, säger distriktsläkaren Kersti Ejeby, som är verksamhetschef för Gustavsbergs vårdcentral.

Under 2010-2015 ökade andelen invånare sjukskrivna i psykiatriska diagnoser med drygt 73 procent i Värmdö. Kommunen toppade därmed ökningslistan i Stockholms län tillsammans med Nynäshamns kommun.

Kersti Ejeby tror att patienterna på hennes vårdcentral i högre grad är rätt diagnostiserade än på många andra vårdcentraler.

– Det är husläkarna som till största delen möter patienter som har stressrelaterade problem, men dessvärre bemannas inte vårdcentralerna utifrån patienternas behov. Tyvärr har många husläkare mer kompetens på somatiska besvär, men det är ångest och depressioner som är stora folksjukdomar nu. Frågan är hur den här statistiken över landets kommuner skulle se ut om patienterna i högre grad möttes av en bred kompetens inom psykisk ohälsa, säger Kersti Ejeby.

Gunnar Sundqvist, utredare på SKL, Sveriges kommuner och landsting, tror att den stora variationen mellan kommuner i stressrelaterade diagnoser till viss del kan bero på läkarna.

– Jag har förundrats över de kraftiga variationerna som finns i sjuktalen över tid utan att folkhälsan varierar på liknande sätt. Det är svårt att hitta förklaringar till varför det ser så olika ut. Det borde inte variera så här mycket. En orsak kan vara att läkare skriver olika diagnoser för symtom som ibland kan vara ganska likartade, de har ju inte så lång tid när de träffar patienten och ska ställa frågor och sätta diagnos.I Habo, Jönköpings län, har kommunen reagerat på att antalet invånare som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har ökat. 

– Det är verkligen bekymmersamt, säger Lena Hedin, folkhälsoutvecklare i Region Jönköpings län.

De som står bakom sjuktalen är i hög grad kvinnor och män i åldrarna 30-45 år.

– Generellt handlar det om kvinnor mitt i livet. Vårdcentralen bekräftar också att det ofta rör sig om högpresterande personer. Vi försöker nu nå ut till den här gruppen som är i riskzonen. Det gäller ju att vi pratar med målgruppen det handlar om, och inte bara om den, för att kunna arbeta förebyggande.

Kommunen har anordnat en öppen föreläsning med rubriken ”Bakom den perfekta fasaden”. Annat som står på listan är träffar där grupper ska samtala om livspussel, om kraven på att vara lycklig och lyckad och om verktyg för att klara av vardagslivet.

– Habos sjuktal inom stressrelaterad ohälsa sticker ut i länet. Varför det är så är en komplex fråga som vi ännu saknar svar på. Det är en ung och blomstrande kommun, så egentligen borde statistiken för Habo inte vara annorlunda än vad den är i liknande kommuner, säger Lena Hedin.

• Forskaren: 90-talskrisen bakom ökningen av stress

En möjlig orsak till att sjuktalen i en viss kommun påverkas är, enligt Försäkringskassan, hur tillgången på olika slags vård ser ut.

– Det finns fler förklaringsmodeller, exempelvis hur demografin ser ut, om befolkningen till stor del är ung eller äldre. Dessutom kan sjuktalen påverkas av vilken arbetsgivare som är stor i kommunen, vi vet att sjukskrivningar är vanligast inom kontaktyrken inom vård och omsorg. Men det här är olika förklaringar, vi kan inte säga vilken som har störst betydelse för de skillnader som vi ser i kommunernas sjuktal, säger Christina Olsson-Bohlin, analytiker på Försäkringskassan.

 

Fakta. Anpassningsstörningar och reaktioner

De sjukskrivningar som är kopplade till stress hör till diagnosgruppen anpassningsstörningar och reaktioner, vilket är ett samlingsnamn för psykiatriska diagnoser orsakade av yttre händelser. Här ingår exempelvis anpassningsstörning på grund av förändrade livsomständigheter eller av en belastande livssituation, utmattningssyndrom, akut stressreaktion till följd av traumatiska livshändelser, reaktion på svår stress och posttraumatiskt stressyndrom.

Mer om stress

• Kommunerna där flest är sjukskrivna för stress
Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt under senare år, men utvecklingen varierar mellan landets kommuner. 

• Linus Thörnblad blev tvungen att avsluta idrottkarriären
När han skulle ta sista klivet och hoppa högre än någon gång tidigare gick låret sönder. Strax därefter blev världsstjärnan Linus Thörnblad sjukskriven för utmattning. Nu berättar han om vägen tillbaka.

• Forskaren: 90-talskrisen bakom ökningen av stress
1990-talets ekonomiska kris, höga krav, större ensamhet och brist på tid för återhämtning är några anledningar till det ökade antalet sjukskrivningar, menar stressforskaren Aleksander Perski.

• Det här händer i hjärnan vid stress
Kroppen är gjord för att hantera kortare perioder av stress. Det kan till och med vara bra ibland och skärpa koncentrationen. Men den långvariga stressen som många av oss utsätts för i dag kan faktiskt få hjärnan bokstavligen att krympa visar forskning.

• Kvinnor drabbas hårdast av stressen
Var femte kvinna som är sjukskriven har en diagnos relaterad till stress, visar statistik som Försäkringskassan har tagit fram åt Dagens Nyheter.

• Ministern: Bra arbetsmiljö krävs för att motverka stress
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll håller med om beskrivningen av hur kvinnor hamnar i sjukskrivning för psykiatriskt relaterad stress.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.