Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Kommunerna tvingas ta emot fler flyktingbarn

Vart fjärde ensamkommande barn har i år fått plats i kommuner med stöd av en ny lag. Migrationsverket är nöjt med att barnen slipper bo kvar på flyktingförläggningar. Men flera kommuner trotsar lagen och varnar för att systemet kommer att krascha.

Vid årsskiftet trädde en ny lagändring i kraft som gav Migrationsverket möjlighet att göra så kallade utökade anvisningar av ensamkommande barn.

Tidigare var Migrationsverket beroende av att kommunerna tecknade överenskommelser om hur många de skulle ta emot. Med den nya lagen kan de tvinga kommunerna att ta emot ungdomarna oavsett avtal eller anknytningsskäl.

Lagändringen har fått stor effekt, visar en genomgång av statistiken som Migrationsverket gjort för DN:s räkning. Fram till oktober har 5 035 ensamkommande barn och ung­domar sökt asyl i Sverige. Av dessa har vart fjärde, 1 231 ensamkommande, anvisats till kommunerna med stöd av den nya lagen.

Skillnaderna märks inte minst i Malmö, en av de ankomstkommuner där många ungdomar först hamnar när de kommer till Sverige.

– Tidigare var ungdomarna kvar här i flera månader innan någon kommun tog emot dem. Nu går det mycket snabbare. Det är mycket bättre för både oss och barnen, ­säger Malmös verksamhetschef Stefan Berséus.

Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson är nöjd med effekten av den nya lagen.

– Nu kommer barnen i väg direkt till en kommun. Det innebär också att fler kommuner delar på bördan, det blir mer solidariskt. Det är tanken i alla fall, säger han.

Den tanken har mötts av motstånd. När den nya lagen bara var någon dag gammal vägrade den skåns­ka kommunen Östra Göinge att acceptera tre anvisningar. Med en stor del av Skånes totala asylmottagande anser kommunledningen att den redan dragit sitt strå till stacken.

De ensamkommande barnen blev kvar i ankomstkommunen, som anmälde Östra Göinge till myndigheten Inspektionen för vård och omsorg. Frågan är nu på väg upp i kammarrätten.

Flera andra kommuner har följt Östra Göinges exempel. Grästorp i Västra Götaland och småländska Nybro har båda vägrat anvisningar.

– Vi gjorde det som en markering. Det fanns ingen plats i kommunen, så vi sa nej för att få i gång en diskussion med Migrationsverket. Det behövs bättre dialog och större framförhållning, säger Mikael Svanström (S), avgående ordförande i Nybros kommunstyrelse.

I Grästorp sa politikerna nej efter­som de ansåg att de redan tagit emot de asylsökande ungdomar man avtalat om. I dag accepterar kommunen återigen anvisningar – genom att köpa asylplatser i andra kommuner.

– Det finns inget boende här så vi har betalat för platser i Malmö och Stockholm. Men målsättningen är att vi ska ha ett eget boende, säger Grästorps kommunalråd Kent Larsson (M) som inte kan säga när det målet är nått.

I somras skrev Migrationsverket upp prognosen till totalt 80 000 asylsökande under 2014. Av dessa beräknas drygt 6 500 vara ensamkommande barn och ungdomar. Orsaken till de stora flyktingströmmarna är ökade oroligheter i bland annat Syrien och Irak. Situationen har förvärrats under hösten.

I Malmö innebär det drygt 50 nya ensamkommande barn varje vecka.

– Vi är väldigt oroliga för att systemet inte kommer att hålla. Mycket talar för att det kommer att krascha under hösten. Det är flera kommuner som är så pass ansträngda att de också kommer att börja säga nej till Migrationsverket, säger Stefan Berséus i Malmö.

Migrationsverket har blivit mål­tavla för kritik från kommunala politiker som känner sig överkörda. Samtidigt följer myndigheten de beslut som fattats av kommunpolitikernas partier i riksdagen.

– Det var en enig riksdag som beslutade om det här men det är alltid vi som måste ta debatten. Det brister i näringskedjan, säger Migrationsverkets Anders Danielsson.

Han säger att han har förståelse för att kommuner med ett stort asylmottagande kan känna sig pressade och att det finns brister i hur upphandlingen av asylplatser sker.

– Samtidigt finns det stormrika kommuner som knappt tar emot några asylsökande, och vad handlar det då om? Någonstans måste man ta i den frågan.

Vad menar du?

– Ja, har vi en asylpolitik som vi står bakom eller är den bara ett plakat? Handlar motståndet om något annat än bostadsbrist så är det inte jag som ska ta den diskussionen, då ska den tas på den politiska arenan.

Fakta.

Ensamkommande barn är asylsökande som är under 18 år och som saknar medföljande vårdnadshavare.

Lite mer än hälften av ensamkommande är mellan 16 och 17 år, medan 40 procent är mellan 13 och 15 år.

Den absoluta majoriteten är pojkar.

Migrationsverket be­räknar att det kommer att behövas 3 200 platser för ensamkommande barn som söker asyl.

I september fanns det överenskommelser om minst 1 503 asylplatser i kommunerna. Förhandlingar om nya platser pågår just nu.

Av de barn och ung­domar vars ärende prövas i Sverige får 84 procent uppehållstillstånd.

De vanligaste faktorerna för var ett asylsökan- de barn hamnar är att det anses ha en anknytning till en viss kommun eller att kommunen har tecknat en överenskommelse med Migrationsverket.

Den nya lagen om ut­ökad anvisning innebär att kommunerna kan tvingas ta emot ensamkommande trots att överenskommelse eller anknytningsskäl saknas.

De kommuner som inte har några överenskommelser om platser är också de första att tvingas till mottagande med den nya lagen.