Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kompislån kan äventyra vänskapen

Så klart ska man hjälpa sina vänner om man kan — så tycker nog de flesta. Samtidigt måste man kunna säga nej när någon ber att få låna pengar om man inte vill eller kan.

– Jag har genom åren pratat med många människor om just kompislån, säger Bodil Hallin, familjeekonom på Ikano Bank.

Man lånar ut lunchpengar till jobbarkompisar som glömmer betala tillbaka eller ger ett lån till en kompis som inte betalar. Det det känns pinsamt att kräva tillbaka pengarna. Man vill ju inte förstöra vänskapen.

Många sådana och liknande historier har Bodil Hallin hört under sina år som familjeekonom och hennes råd är:

Det är alltid okej att be att få låna av en kompis, men en förutsättning är att du accepterar ett nej. Lika okej är det att faktiskt säga nej till att låna ut.

Samtidigt ska det stå fullständigt klart om det är ett lån eller en gåva. Det blir lätt oklart om det handlar om mindre summor, som till exempel en fika.

– När det handlar om litet pengar tycker jag det är bättre att bjuda. Ni slipper komma ihåg skulden och över tid brukar sånt jämna ut sig.

– Men säg ifrån om du börjar känna dig utnyttjad. Det är enkelt. Säg bara: Nu tycker jag det är din tur att bjuda.

Handlar det om mer pengar så skriv ett enkelt avtal. I ett sådant ska det stå hur mycket pengar det handlar om, vilken dag du lånat ut pengar och när lånet ska betalas tillbaka. För större lån kanske också ränta.

Får du inte pengarna på rätt dag, var snabb med att påminna. Kan kompisen inte betala tillbaka, var positiv till att hitta lösningar, kanske ett nytt slutdatum eller en avbetalningsplan. Behåll en trevlig ton men var tydlig och bestämd.

Och i sista hand kan även en privatperson ta hjälp av Kronofogden. Fast då kostar det en del — inte bara vänskapen. Kronofogden tar 300 kronor för att få skulden fastställd och 600 kronor för hjälp med att driva in den.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.