Många känner oro inför massvaccineringen mot svininfluensa som kommer att erbjudas alla svenskar i höst. På nätet eldar konspirationsteoretiker på oron. Men Läkemedelsverket betonar fördelarna.
På internet påstår konspirationsteoretiker att svininfluensan skapats medvetet för att orsaka panik så att en massvaccinering ska kunna genomföras. Aktörerna bakom dessa lömska planer sägs bland annat vara olika läkemedelsföretag och CIA.
Men det finns också mer seriöst oroliga som undrar över biverkningar av vaccinet och varför det behövs en massvaccinering av hela befolkningen.
Syftet med vaccineringen är att dämpa smittspridningen i hela samhället, enligt Jan Liliemark, professor vid Läkemedelsverket.
– Kommer man upp i 80–90 procent vaccinerade så kan epidemin sannolikt inte ta fart, säger han.
Och även om de flesta får relativt lindriga symtom så har viruset hittills slagit ovanligt hårt mot unga och friska individer.
– Ett antal unga människor kommer att avlida i den här pandemin. Det finns därför goda skäl till att försöka minska det antalet så gott det går, säger han.
Trots att vaccinet mot den nya svininfluensan ännu inte finns och därför inte har kunnat testas på människor finns det ändå ganska god kunskap om hur det kommer att fungera. Det finns ett så kallat prototypvaccin, som innehåller allt utom antigenet från det aktuella viruset. Vaccinet har redan testats på 5.000 friska frivilliga mellan 18 och 60 år och är godkänt. För att skapa ett vaccin mot svininfluensa byts bara virusdelen ut.
– Det förväntas inte förändra effekten eller biverkningarna i någon större utsträckning, säger Jan Liliemark.
Uppemot 90 procent av de vaccinerade blir helt skyddade och resten får ett något sämre skydd. Skyddseffekten avtar sedan med tiden och ett halvår efter vaccinationen har endast drygt hälften ett gott skydd.
Biverkningsprofilen hos prototypvaccinet liknar den hos vanligt vaccin mot säsongsinfluensa. Biverkningar som drabbar fler än var tionde är bland annat huvudvärk, muskelvärk och svullnad och rodnad vid injektionsstället.
Bland de ovanligare som drabbar färre än 1 på 1.000 finns nervsmärta och kramp.