Könsrollerna bromsar jämställdheten

Sakta men säkert erövrar kvinnor de rättigheter, möjligheter och skyldigheter som tidigare varit förbehållna män.

Men fortfarande fostras flickor och pojkar olika och flickorna förväntas upprätthålla en traditionell kvinnoroll i sina relationer. En motsättning som blir tydlig i parrelationen med en man.

- De senaste 30 åren har det skett stora förändringar. Kvinnor vill, kan och förväntas leva som män. Ska de samtidigt upprätthålla könsrollen som kvinnor så blir det dock problematiskt, det är då vi kan tala om dubbelarbete, säger Björn Halleröd, professor i sociologi vid Umeå universitet.

Också män får dubbla budskap kring hur "en man ska vara".

- I USA där "the male breadwinner"-rollen (ung. den manliga familjeförsörjaren reds. anm.) är starkare finns en dubbelhet hos kvinnorna. Samtidigt som de vill ha en man som deltar i hushållet och tar hand om barnen så finns en önskan om "en riktig karl" som drar in de stora pengarna och gör karriär, säger Björn Halleröd.

Han har tillsammans med sex forskarkolleger sammanfattat resultat från omfattande svenska och internationella studier av jämställdhet och ojämställdhet i människors vardagsliv.

Några av resultaten presenterades på fredagens DN debatt.

Vad som enligt undersökningen snabbt kan konstateras är att det är en jätteprocess för heterosexuella par att uppnå jämställdhet. En process som kan innebära många konflikter och som sliter på relationen.

- För att uppnå jämställdhet krävs att vi förändrar våra beteenden. I den förändringen är det kvinnan som är aktiv. Men ofta tvekar hon att pusha på för hårt och har hon ingen kompromiss i sikte lägger hon ner, säger Björn Halleröd.

- Ibland kan då den enda lösningen för kvinnan vara att lämna förhållandet.

Är det då bättre för parrelationen att leva ojämställt?

- Nej. Det finns så mycket forskning som visar att jämställdhet på sikt är det bästa för alla inblandade. Ska man ha kontroll över sitt eget liv och kunna delta i samhället är en jämställd relation en förutsättning. Sedan har barn behov av båda föräldrarna, säger Mikael Nordenmark, professor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, som ingår i forskargruppen.

Dessutom visar studien att par som strävar efter jämställdhet visserligen har fler konflikter, men samtidigt kan vara mer stabila och hålla längre- i de fall båda parter tar och ger.

- Det finns ingen återvändo. Men det måste finnas en förståelse varför det tar lång tid att uppnå jämställdhet. Trots att "jämställdhet" är något de allra flesta är positiva till, så har människor svårt att omvandla det i vardagen, säger Mikael Nordenmark.

Könsrollerna är djupt rotade, liksom uppfattningen att deras existens är grundförutsättningen för attraktionen mellan könen.

Påtryckningarna och förväntningarna kan komma från flera håll. Kvinnor kan bli ifrågasatta av släkt och vänner om de tycker att arbetet är viktigt också när de blivit mammor, på samma sätt som pappor kan bli ifrågasatta på arbetsplatsen när de tar ansvar för hem och barn.

- Det krävs mod, styrka och kraft att vara pionjär och förändra könsrollerna, både från män och kvinnor, säger Mikael Nordenmark.

Ett exempel där könsrollerna syns tydligt är hur arbetsfördelningen påverkas om mannen respektive kvinnan är den som tjänar mest pengar.

Om mannen tjänar mer än kvinnan arbetar kvinnan mer i hemmet. Ju större gap i löneskillnaden, desto mer hushållsarbete gör kvinnan. Men tjänar kvinnan mest innebär inte det att mannen drar ett tyngre lass hemma, tendensen är snarare den motsatta: ju mer kvinnan tjänar, desto mindre gör mannen i hemmet.

Blir mannen arbetslös tenderar förhållandet att spricka, samtidigt som det inte påverkas av att kvinnan förlorar jobbet. En arbetslös kvinna har en naturlig könsroll att falla tillbaka på: att ta hand om hemmet.

- Genom att mannen låter bli att göra hushållsarbete och kvinnan struntar i att ligga på, så upprätthålls könsidentiteten. Men hur kul är det att komma hem till en arbetslös man som inte ens har diskat, säger Björn Halleröd.

Trots att Sverige är jämställdhetens förlovade land, släpar utvecklingen efter. Arbetslivet är fortfarande i hög grad könsuppdelat och kvinnor har huvudansvaret för hem och barn.

När det gäller föräldraledigheten så tar männen i dag ut en femtedel. På det området skulle en individuell föräldrapenning kunna hjälpa jämställdheten framåt, hävdar forskarna.

- Att ge en massa val till familjerna innebär inte nödvändigtvis att det blir lättare. En så kallad kvoterad föräldrapenning skulle lyfta en slitsam jämställdhetsdiskussion från köksbordet, säger Björn Halleröd.

- Man brukar säga att det är kvinnorna som bestämmer att de vill vara hemma med sina barn, men var är då männen som demonstrerar för rätten till sina barn? Där är det förvånansvärt tyst, säger Mikael Nordenmark.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut