Ett företag erbjuder för första gången privat screening av friska personer för att hitta tidig cancer, diabetes och hjärt-kärl-sjukdom.

– Vi riktar oss till dem som vill ha maximal kontroll över sin hälsa, säger initiativtagaren
och neurokirurgen Jörgen Boëthius.

Tidig upptäckt av cancer kan öka chansen att bli frisk. Det tar företaget Vegatus nu fasta på när det undersöker symtomfria människor i förebyggande syfte.

För 5 000 kronor gör de en årlig hälsokontroll som omfattar bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck och sänka. De letar dessutom efter tidiga tecken på ungefär 200 olika cancerformer.

– Vi tittar efter tumörmarkörer, olika äggviteämnen, som tumören lämnar ifrån sig. Men det behöver inte alltid vara ett tecken på cancer, så det gäller att veta vad man gör, säger neurokirurgen Jörgen Boëthius, som bland annat har arbetat på Karolinska universitetssjukhuset.

Om provresultaten tyder på en allvarlig sjukdom går läkarna vidare med olika analyser och röntgenundersökningar. Bekräftas misstanken får patienten en remiss till landstingets sjukvård.

– Jag skickar dem till bästa remissinstans, helst till någon jag känner, säger Jörgen Boëthius.

Förebyggande massundersökningar (eller screening) används redan i dag inom sjukvården för att upptäcka till exempel bröstcancer. Fler cancerformer kan bli aktuella, men frågan är kontroversiell. Det är nämligen osäkert om screening leder till mindre dödlighet.

– Vi är medvetna om att det vi gör inte är vetenskapligt belagt. Vi garanterar ingenting, men tidig upptäckt ökar chansen för en lyckad behandling, säger Jörgen Boëthius.
Företagets undersökning är medicinskt onödig, anser Henrik Almkvist, som är chefsläkare inom landstinget i Stockholm.

– Man kan själv hålla koll på blodtryck, hudförändringar, bröstens form och ge akt på andra plötsliga förändringar i kroppen, säger han.

Företagets kunder får ingen förtur till landstingets vård.

– De bedöms medicinskt precis som alla andra.

Inte heller Socialstyrelsen rekommenderar undersökningen i sina riktlinjer.

– Det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för en sådan här bred screening. Det riskerar att leda till onödig oro och onödiga fortsatta undersökningar, säger Kristina Eklund, som är metod- och kvalitetsansvarig för myndighetens nationella riktlinjer.