För tio år sedan var det fyrtiotalisterna som -med 25-30 år av aktivt arbetsliv bakom sig - blev sjuka av stress. Nu är hela sjuttio procent av dem som söker hjälp på Stressmottagningen i Stockholm kvinnor i trettiofem-årsåldern. Många har inte hunnit jobba i mer än 8-10 år. Ändå har de extrema hälsoproblem: sömnsvårigheter, trötthet, magproblem, ständiga infektioner och depression.
Det handlar om en generation högt kompetenta tjejer med vacklande självkänsla, säger Aleksander Perski, en av Sveriges främsta stressforskare.
- Detta är en tidsinställd bomb. De unga kvinnorna har enorma krav på sig själva och orimliga förväntningar på vad de ska prestera. De har hamnat i duktighetsfällan. Får de inte hjälp kommer de inte att kunna leva ett vettigt liv, de kommer att slås ut.
I trettio år har Alexander Perski forskat om stress. De senaste åren som chef för Stressmottagningen där människor som långtidssjukskrivits för utbrändhet rehabiliteras.
Nu har han samlat sina erfarenheter och skrivit en bok, tillsammans med vetenskapsjournalisten Joanna Rose, som intervjuat både patienter och experter - sömnforskare, psykologer och sociologer. Resultatet har blivit "Duktighetsfällan - en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor", som kommer ut om en vecka. En bok som, sprängfylld med fakta, vill beskriva både de psykologiska krafter och de samhällsmekanismer som gör att så många unga kvinnor drabbas.
- För det är inte så enkelt som att de här tjejerna har dåliga vanor. I stället är det starka krafter i samhället som driver på utvecklingen. Främst, förstås, att jämställdheten går så långsamt medan kvinnornas ambitioner ökat så snabbt. De höga kraven blir i kombination med dubbelansvaret för mycket, särskilt för dem som har en prestationsbaserad självkänsla.
- Om man kopplar prestation till sitt eget värde, vilket många tjejer gör, får man en falsk självkänsla. Då måste man vara duktig hela tiden, bäst i allt. Och då kan kritik, ett misslyckande på en tenta eller en motgång på jobbet få fruktansvärda konsekvenser.
Flera studier har visat att människor som har dålig självkänsla, orimligt höga krav och som strävar efter perfektionism reagerar starkare på påfrestningar även rent fysiologiskt. Den sortens läggning tycks ofta leda till att man starkare varvar upp sina stresshormoner, framför allt kortisol.
Prestationsprinsessorna (och -prinsarna, för de finns också, även om de är färre) lever alltså farligt. De lever ett liv utan reserver. Marginalerna är utsuddade och när som helst kan en konflikt, kränkning, kärleksbekymmer eller ökad arbetsbörda utlösa en hälsokris. De slutar sova, det är första tecknet. När kroppen vägrar vila svarar psyket med ångest, nedstämdhet eller uppgivenhet. Minnet, koncentrationen och intellektet blir suddigt.
Och deras problem börjar tidigt. Studier bland gymnasieelever visar att i snitt trettio procent är allvarligt stressade, på gränsen till det forskarna kallar utmattning. Könsskillnaderna är stora, bland pojkar är siffran tjugo procent, bland flickor så hög som fyrtio.
Kanske, tror Aleksander Perski, skyddar pojkarnas starkare självkänsla dem mot prestationskraven.
Kanske känner killarna att de inte behöver prestera så mycket i skolan, de klarar sig i livet ändå.
- Trots att flickorna har bättre betyg än pojkarna måste de ändå anstränga sig otroligt mycket mer än killarna för att få lika bra jobb och samma lön.
Boken innehåller mängder med konkreta råd om hur man tar sig ur duktighetsfällan.
- Det gäller att finna balans mellan egna krav, andras förväntningar, lusten och förmågan - i stället för att söka bekräftelse genom prestationer.
Som förälder bör man vara försiktig med att ständigt berömma barnen för deras framgångar, påpekar Joanna Rose.
- Baksidan med det positiva tänkandet, att du kan allt du vill, är att det förstärker den tendens till omnipotens som finns hos barn. Tror man sig vara allsmäktig kan man inte begränsa sig, inte göra val, och det leder till frustration.
Egentligen, tycker hon, är det rätt hemskt att vi säger till våra barn att "du kan allt bara du vill ".
- För det är faktiskt inte sant, man kan inte vara bra på allt. Det låter kanske självklart, men många av de här unga kvinnorna verkar tro det. De behöver få självinsikt, lära sig se sina begränsningar, sina starka och svaga sidor.
Kvinnor behöver också, menar Joanna Rose, på ett mer medvetet sätt skaffa sig stödgrupper i arbetslivet.
_ Det räcker inte med bara väninnor, man behöver kvinnliga mentorer och nätverk för att kunna förstå hur arbetsplatser fungerar, förstå vad som händer när man drabbas av motgångar och hur man hanterar dem.
Att ha makt och kontroll över sitt jobb och sitt liv, att få hög lön och stöd från medarbetare och familj - det gör att man klarar sig från stressjukdomar. Men främst, visar forskningen, är förmågan att stänga av och sova gott avgörande. En person som sover bra går helt enkelt inte att stressa sönder.
Utbrändhet börjar ofta med störd djupsömn. På tio år har andelen unga kvinnor (16-25 år) med sömnstörningar tredubblats.
- Ungdomar förstår inte hur mycket sömn de faktiskt behöver, säger Aleksander Perski. O
Stressforskningsinstitutet har nu fått pengar för att under två år bedriva stressförebyggande arbete på skolor i tre kommuner: Stockholm, Botkyrka och Lidingö. Med start i början av nästa år ska eleverna få undervisning bland annat i hur man läser böcker och pluggar till en tenta, hur man koncentrerar sig, talar inför andra och behärskar sin stress och prestationsångest.