Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Kostnaderna skenar för säkerheten på boenden

Det blir allt trängre på Migrationsverkets boenden med fler fall av hot och misshandel som följd. Efter en höst då antalet boende har fördubblats ökar myndighetens kostnad för väktare kraftigt och uppgick under 2015 till 142 miljoner kronor.

– Om man bor trängre och under allt längre tider, med personer som man inte själv har valt, då behövs det ibland inte särskilt mycket för att bråk ska uppstå, säger Migrationsverkets säkerhetschef Monica Karum Bergvall.

Under natten till måndagen utbröt ett stort bråk på ett flyktingboende på Orust. Mellan 15 och 20 personer ska ha varit inblandade, och personalen upplevde att situationen var så uppjagad att de inte hade någon kontroll. I stället låste de in sig i boendets restaurang och ringde polisen. Flera polispatruller åkte till platsen och grep en man misstänkt för skadegörelse. Ingen ska ha skadats allvarligt, men polisen upprättade en anmälan om misshandel.

Händelsen är bara en i raden av uppmärksammade våldsincidenter på asylboenden den senaste tiden. Sedan oktober i fjol har polisen registrerat över 5 000 ärenden kopplade till flyktingsituationen, varav över 1 200 gäller bråk och hot, enligt Svenska Dagbladet.

För att försöka trygga säkerheten för boende och personal har Migrationsverkets tvingats anlita säkerhetsbolag i en helt ny omfattning.

– Vi har satt in väldigt mycket ordningsvakter och väktare på boenden där det varit stökigt och där vi ser att polisen har en lång inställelsetid, säger Monica Karum Bergvall.

En sammanställning som myndigheten gjort för DN:s räkning visar att utgifterna ökat från nästan 52 miljoner kronor under 2014 till över 142 miljoner i fjol.

– Det är en kraftigt ökad kostnad, så är det. Men vi behöver ha de här personerna på plats så att de kan vidta åtgärder på en gång, innan polisen hunnit fram, fortsätter Monica Karum Bergvall.

Kostnadsexplosionen inträffade som en direkt följd av att trångboddheten på Migrationsverkets boende ökade under slutet av 2015. Den första september bodde drygt 50 000 personer på Migrationsverkets anläggningsboenden. Vid årsskiftet hade den siffran fördubblats.

 

 Under hösten inträffade också flera bränder, som polisen misstänkte var anlagda, på planerade eller redan etablerade boenden.

Under kvartalet oktober till december var kostnaden 99,2 miljoner kronor jämfört med 15,3 för kvartalet dessförinnan – en ökning med mer än sex gånger.

Monica Karum Bergwall räknar med att bevakningen kommer att ligga kvar på en hög nivå.

Den stora vinnaren är Securitas, som ansvarar för bevakningen på de absolut flesta av Migrationsverkets boenden. Bolaget har nyanställt 400–500 personer under hösten och vintern.

– Vi hade inte räknat med det, och det hade inte Migrationsverket heller. När det var som mest extremt tvingades vi tacka nej till en hel del uppdrag, och lägga allt fokus på att lösa Migrationsverkets behov, säger presstalesperson Ronny Fredriksson.

Situationen gick så långt att Securitas själva började hyra in konkurrerande bevakningsbolag. Enligt Ronny Fredriksson har läget stabiliserats något under januari, och situationen är inte längre lika akut.

– En utmaning är att blanda erfarna väktare med de vi nyss anställt. Dessutom är språkbiten alltid svår, men vi försöker pussla så gott det går.

Bevakningskostnaderna gäller enbart Migrationsverkets egna enheter, och omfattar inte bevakning av exempelvis privata asylboenden eller hvb-hem. Även dessa har varit utsatta för bränder, och det har skett flera uppmärksammade våldsdåd. Det hittills allvarligaste inträffade i förra veckan då en 22-årig kvinna dödades av en 15-åring på det hvb-hem i Mölndal där hon arbetade.

Foto:  Drago Prvulovic/TTFoto: Drago Prvulovic/TT

Fackförbundet ST organiserar många av Migrationsverkets anställda. Huvudskyddsombudet Anna-Lena Hansson säger att riskerna för myndighetens anställda har ökat kraftigt.

– Det stora mottagandet har inneburit att väntetiderna blivit längre och att det bor fler människor på mindre yta. Då är det klart att oro och missnöje ökar, säger hon.

Enligt Anna-Lena Hansson är det ett problem att Migrationsverket på kort tid tvingats anställa väldigt många personer på kort tid.

– Vi har nästan fördubblat personalstyrkan. Då är det otroligt viktigt att de nyanställda utbildas i bemötande, hot och våld. Men vi har sett att det inte hinns med när trycket var som högst.

Foto:

Läs mer: ”Det råder mycket frustration på asylmottagningen”

Foto i text: Tomislav Stjepic

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.