Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Solenergi fortsätter att växa rekordsnabbt. Förra året fördubblades solcellseffekten i elcertifikatsystemet jämfört med 2014.

Linköpings kommun har gjort stora satsningar på solenergi och är överlägsen etta i soltoppen.

Solenergin står för endast 0,1 procent av Sveriges totala elproduktion, trots ökningarna. Det kan jämföras med Tyskland och Italien där den står för 8 procent.

Men intresset för solceller är ändå stort och har ökat kraftigt de senaste åren. Förra året hade de solcellsanläggningar som ingår i elcertifikatsystemet en effekt på över 48 000 kilowatt visar statistik från Energimyndigheten. Det är mer än dubbelt så mycket som 2014, vilket i sin tur var en fördubbling jämfört med 2013. De producenter som har sökt elcertifikat står i dag för ungefär en tredjedel av den totala solelproduktionen. Certifikaten gäller förnybar energi och kan säljas till elhandelsbolag.

• Grafik: Här ökar solcellsanläggningarna (Klicka här för större bild)

Foto: DN

Bakom de senaste årens utbyggnad ligger dels de installationsbidrag som finns men, och kanske framför allt, har priserna på solceller sjunkit kraftigt.

– På drygt fem år, från 2010 till nu, har priserna sjunkit med 75 procent. Då kostade ett villasystem kanske 60 kronor per watt exklusive moms, nu ligger priset runt 15 kronor per watt, säger Johan Lindahl, talesperson på Svensk solenergi och ansvarig för solcellsstatistiken på uppdrag av Energimyndigheten.

Utbyggnaden av solenergi skiljer sig åt bland kommunerna, visar en kartläggning som Svensk solenergi har gjort utifrån Energimyndighetens elcertifikatsstatistik. Linköping är den kommun som har i särklass högst effekt installerad inom elcertifikatssystemet, drygt 3 000 kilowatt, mer än dubbelt så mycket som Stockholm som med drygt 1 500 kilowatt ligger på tredje plats. På andra plats ligger Västerås med knappt 2000 kilowatt.

– Samtidigt ska man vara medveten om att det är många solcellsägare som i dagsläget inte har sökt elcertifikat. Så statistiken är inte heltäckande, säger Johan Lindahl.

Att Linköping toppar solenergilistan är ingen tillfällighet.

– En rad medvetna satsningar har gjorts på senare år, en av de första var att vi avgiftsbefriade bygglov för solcellsinstallationer, säger Nils Hillerbrand (MP), miljökommunalråd i Linköping.

Bygglov krävs för att få sätta upp solceller, i exempelvis Stockholm kostar ett sådant drygt 4 000 kronor.

Linköping har även tagit fram en solkarta som visar solinstrålningen över Linköpings tätort och ett par av de mindre orterna. Inom kort kommer den även att omfatta landsbygden.

– Det är en webbtjänst som finns på kommunens hemsida där man kan gå in och titta om det är lönsamt att installera solceller, säger Nils Hillerbrand.

Just nu arbetar kommunen med att ta fram en strategi för solel. Dessutom pågår en kartläggning för att hitta fler tak på offentliga byggnader som passar för solceller.

Det kommunala energibolaget Tekniska verken har installerat en stor solcellsanläggning på sitt huvudkontor.

– Förutom att producera energi som räcker till ett stort antal villor, så har den också ett kunskapssyfte och kan användas som praktiskt exempel för kunder, säger Nils Hillerbrand.

Linköping är ett typexempel på tillväxten av solenergi, studier visar att utvecklingen ofta sker lokalt, som ringar på vattnet.

– Om man ser att grannen har solceller ökar intresset. Det finns studier som visar rent statistiskt att om du har en solcellsinstallation på en gata så ökar sannolikheten att det blir fler i området, säger Alvar Palm, doktorand industriell miljöekonomi i Lunds universitet.

Han har genomfört flera studier om solceller, varav två handlar om lokala variationer i Sverige.

– I de kommuner som hade mest solenergi fanns lokala initiativ, ofta lokala energibolag som stöder solenergi genom att till exempel sprida information, sälja solcellsanläggningar och köpa solel till förmånliga priser. I de kommuner som hade minst solenergi var det slående att det inte fanns något lokalt initiativ, säger Alvar Palm.

Fakta. Elcertifikat
  • Elcertifikatet är i princip ett värdepapper för producerad förnybar el och kan säljas till elhandelsbolag. För en producerad megawattimme, det vill säga 1 000 kilowattimmar, ges ett elcertifikat.
  • Elbolag har en kvotplikt som fastslår att en viss andel av den el de säljer måste komma från förnyelsebara källor, vilket de uppnår genom att köpa elcertifikat från producenter av förnyelsebar el.
  • Privatpersoner står för över hälften, 52 procent, av den installerade effekten inom elcertifikatsystemet men fortfarande är det många solcellsägare som inte har registrerat sig för elcertifikat.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.