Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Kraftigt ökande sjukfrånvaro en varningssignal”

Helena Wallén arbetar på förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Här tar hon hand om Svitlana Alattabi som nyss fött sonen Ahmad.
Helena Wallén arbetar på förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Här tar hon hand om Svitlana Alattabi som nyss fött sonen Ahmad. Foto: nicklas thegerstrom

Vård- och omsorgspersonal och förskollärare är några av yrkesgrupperna som har högst sjukfrånvaro på hela arbetsmarknaden. Samtidigt ökar andra grupper sin sjukfrånvaro kraftigt. Det visar en rapport som Försäkringskassan publicerar i dag.

Den största yrkesgruppen i Sverige arbetar inom vård och omsorg. Den dryga halvmiljonen anställda stod förra året för 83 000 sjukfall som varade längre än två veckor. Det ger gruppen en andraplats på listan över de yrkesgrupper som hade den största relativa sjukfrånvaron under fjolåret.

– Den här gruppen ökade till och med sin sjukfrånvaro lite mer än ­genomsnittet förra året och det är en varningssignal, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkrings­kassan.

Det finns en tydlig röd tråd i tio-i-topp-listan över yrkesgrupperna som har mest sjukfrånvaro – flera av dem levererar så kallade välfärdstjänster.

– De som blir sjuka mest arbetar ofta med att ta hand om andra, om våra barn, om våra gamla och sjuka. Det är enormt viktiga tjänster för samhället och man kan tycka att arbetsgivarna borde ta bättre hand om sina anställda. Man behöver ju inte någon tjusig teoretisk modell för att förstå vad som kan hända när man är för få på en arbetsplats och när man har för mycket att göra, ­säger Ulrik Lidwall.

Helena Wallén är undersköterska på förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

På hennes avdelning har man lyckats vända sjukskrivningstrenden.

– Vi har ökat grundbemanningen och strukturerat upp arbetet med till exempel parvård och speciell mottagningspersonal och särskild personal som bara förlöser. Vi har fortfarande väldigt höga sjukskrivningstal bland undersköterskor, men det har vänt tack vare det här.

Nu kan Helena Wallén och hennes kolleger ta rast oftare, även om det inte alltid är möjligt. Men arbets­belastningen är fortfarande hög. Antalet förlossningar har ökat under de senaste 10–15 åren och trycket är stort på avdelningen.

– Vår arbetssituation på förlossningen kan vara så frustrerande. Det kan vara akuta kejsarsnitt, mammor som ska föda ut sitt döda barn och så går man hem med det här i tankarna på kvällen. Många får sömnproblem.

Den offentliga sektorn är väl representerad på listan över yrkena med högst sjukfrånvaro. Tittar man i stället på tabellerna över vilka yrkeskategorier – här ingår även små grupper – vars sjukfrånvaro ökade mest 2010–2013, ser bilden lite annorlunda ut.

På andra plats, på listan för enbart kvinnor, finns högre ämbetsmän och politiker. Där ökade sjukfrån­varon med närmare 31 procent ­under perioden.

– Här är tumörer vanligare än i andra grupper, vilket man troligen kan förklara med att medelåldern är högre än i andra yrkesgrupper. Själva sjukfrånvaron i sig är dock fortfarande låg om man jämför med genomsnittet, säger Ulrik Lidwall.

På andra plats på männens lista finns yrkeskategorierna fysiker, kemister med flera, som ökade sin sjukfrånvaro med 37 procent 2010–2013. Trots höjningen är deras sjukfrånvaro långt under genomsnittet.

– Den ökningen är det svårare att hitta tydliga förklaringar till. De här yrkesgrupperna har vanligen bra förutsättningar för hälsa i arbetslivet. De har ofta större handlingsutrymme i arbetet, och bättre ställt med belöningar som status och utvecklingsmöjligheter. I sjukskrivningarna bland tjänstemän ser vi att det i högre grad än i andra yrkesgrupper handlar om psykiska problem, säger Ulrik Lidwall.

Mycket tyder på att stressrelaterade symtom fortfarande ökar bland anställda, menar Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet:

– Vi behöver nog också fundera över den totala livsstilen, och inte bara på arbetsmiljön.

Kraven på att vara lyckad privat och på jobbet sliter, resonerar Hugo Westerlund. Föräldrar jagar på med många aktiviteter för sina barn, samtidigt som hemmet renoveras. På jobbet ställs högre krav på social förmåga och i moderna jobb är det ofta svårt att se när man har gjort en tillräckligt bra insats.

– Vad gäller sjukskrivning spelar arbetsmiljön en stor roll för möjligheten att arbeta, oavsett om det var jobbet eller något annat som gjorde personen sjuk. Frågan är hur stor toleransen är på arbetsplatserna för att medarbetare inte har full arbetsförmåga när hälsan sviktar, säger Hugo Westerlund.

Fakta.

För kvinnor stod psykiska sjukdomar för 26 procent av sjukfallen över 14 dagar och rörelseorganens sjukdomars andel var 24 procent under 2013.

För män stod rörelseorganens sjukdomar för 29 procent av sjukfallen och psykiska sjukdomar för 18 procent.

I april i år fick 179 723 personer sjukpenning från Försäkringskassan. 117 752 av dessa var kvinnor.

Det så kallade sjukpenningtalet hade stigit med 9,6 procent sedan april förra året. Det är ett högre värde än för sjukfall per 1 000, som används i artikeln, eftersom det är ett annat sätt att räkna sjukfrånvaro.

Källa: Försäkringskassan

Fakta Här är yrkena…

… med flest sjukfall

Kvinnor och män

Övriga servicearbetare 221 7,3%

Vård- och omsorgspers. 164 6,2%

Resevärdar m fl 155 4,3%

Förskollärare, fritidsped. 152 4,2%

Städare m fl 146 4,1%

Maskinoperatörer, textil 141 13,3%

Sjuksköterskor 135 3,3%

Barnmorskor 131 6,7%

… där sjuktalen ökat mest

Kvinnor

Piloter, fartygsbefäl m fl 36,5%

Högre ämbetsmän, politiker 30,8%

Finmekaniker m fl 30,0%

Män

Drejare, glashyttearbet. m fl 51,7%

Fysiker, kemister m fl 36,9%

Matematiker, statistiker 27,0%

Källa: Försäkringskassan

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.