Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kraftigt resultatfall för utrikesfödda elever

Andelen skolelever som kommit till Sverige efter sju års ålder och uppnått godkända skolresultat har kraftigt fallit sedan 1998.

Allra värst är situationen för barn födda i Afrika liksom ensamkommande flyktingbarn, enligt en ny rapport.

Studien publiceras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och visar på en markant nedgång när det gäller studieresultat. När andelen elever som invandrat före sju års ålder och som fått godkänt i svenska, matematik och engelska i princip är oförändrad så är situationen betydligt värre gällande åldersgruppen sju år och äldre.

1998 var det 70 procent som klarade sig med godkända slutbetyg i årskurs nio, 2014 hade siffran minskat till hälften av eleverna, 50 procent.

– De som anlänt under senare år har varit betydligt äldre vid ankomsten, vilket betyder att de har mindre tid att uppnå målen i skolan, säger Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av två författare till rapporten.

I rapporten tas också geografiska skillnader upp. Barn och ungdomar födda i Afrika samt ensamkommande flyktingbarn löper en signifikant högre risk att inte klara skolan. Bara 20–30 procent av de ensamkommande barnen har de senaste åren fått godkänt i svenska, matematik och engelska.

– De här grupperna sticker ut i den bemärkelsen att de har en väldigt hög genomsnittlig ålder vid ankomst till Sverige. Bland ensamkommande är genomsnittsåldern strax under tolv år medan det är 8,5 år för gruppen utrikesfödda som helhet, säger Hans Grönqvist.

När det gäller skillnad mellan inrikes och utrikesfödda elever spelar samtidigt klasstorlek och lärarnas behörighet mindre roll enligt rapporten. Tungt vägande faktorer är i stället socioekonomiska bakgrunder och bostadsområde. Därför måste åtgärder riktas mot såväl barnens föräldrar som bostadssegregationen, skriver rapportförfattarna.

Däremot ser Hans Grönqvist mindre betydelse av Skolkommissionens förslag om lottning till attraktiva skolor.

– Det skulle ha viss effekt men jämför man med andra policys skulle det troligtvis spela mindre roll, säger han.

Fakta. Rapporten från Eso

Data för elever som gick ut årskurs 9 under perioden 1998–2014 visar på betydande skillnader i studieresultaten mellan elever födda utomlands respektive i Sverige.

2014 var det strax över 90 procent av alla inrikesfödda elever som uppnådde gymnasiebehörighet, för utrikesfödda elever var siffran 65 procent.

Skillnaden ökar kraftigt från omkring 2008, vilket förklaras med demografisk förändring gällande födelseregion och ankomstålder.

Källa: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.