– Vi har ansträngt oss för att försöka avgränsa reglerna för att fånga in detta som domstolar och andra har sett som besvärande, att man inte har kunnat tydliggöra att det finns gränser för vad man kan acceptera, säger hon till Ekot.

Regeringen beslutade på torsdagens sammanträde att lämna förslaget på remiss till Lagrådet, den myndighet med flera av landet tyngsta jurister som granskar lagförslag.

För att kunna straffas för kränkande fotografering måste den ske utan tillåtelse, "under förhållanden där den fotograferade är särskilt utsatt eller på ett sätt som är påträngande eller dolt", skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Syftet ska också vara att allvarligt kränka den fotograferade. Med andra ord är det bara de värsta exemplen på kränkande fotografering som skulle omfattas av den föreslagna lagen.

"I lagrådsremissen föreslås ett undantag från straffansvar för en gärning som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Sådana omständigheter som att fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse bör vara av stor betydelse vid den bedömningen", kommenterar Beatrice Ask

Regeringens önskemål är att ”komma åt kränkande fotografering” av typen smygbilder och -filmer där en eller flera personer kränks. Många gånger handlar det om kvinnor som fångats i avklädda sammanhang, eller bilder av övergrepp, som sedan lagts upp på internet.

Redan den 1 juli kan regeringens förslag bli verklighet efter att problemet har tröskats i flera år. Ett tidigare förslag om ”olovlig” fotografering har nu ändrats till ”kränkande”. Svårigheterna har varit att skriva förbudet på ett sätt som samtidigt inte begränsar journalisters och fotografers arbete. Innan riksdagen tar ställning till saken ska lagrådet granska den.