I morgon, måndag, presenterar regeringens särskilda utredare Anita Ferm gymnasieutredningen. Där väntas förslag på skärpta krav för att komma in på gymnasiet.
I dag behöver niondeklassare bara gå ut med godkänt i svenska, engelska och matematik för att få läsa vidare, men enligt utredningens förslag ska gymnasiebehörighet kräva fler antal godkänt.
För att få läsa på de teoretiska, högskoleförberedande programmen föreslås godkänt i minst tolv av sexton eller sjutton ämnen och för de yrkesförberedande i minst åtta ämnen.
- I dag lurar vi in ungdomar in på utbildningar som de ganska snart måste hoppa av för att de saknar rätt förkunskaper. Gymnasieavhoppen i Sverige är högst i världen och det här är en klart bidragande orsak till det, om än inte den enda, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp) till DN.se.
- De skärpta kraven är i praktiken inte höga i sig, men de är mer realistiska och vittnar om att man har studiekapacitet. Har man bara godkänt är det ändå inte säkert att man klarar av gymnasiet.
Att han välkomnar gymnasieutredningens förslag är ingen överraskning. Översynen av behörighetskraven ingick i utredningens uppdrag och när Jan Björklund var i opposition, för drygt två år sedan, krävde han med sina allianskolleger reformer av just den här typen på DN Debatt (28/12-05).
Då skrev han också att behörighetskraven måste variera beroende på vilket studieförberedande program en elev väljer: "till exempel bör elever som vill komma in på naturvetenskapligt program ha minst godkänt betyg i fysik, kemi och biologi från grundskolan".
Just detta föreslår gymnasieutredningen i morgon. För att få läsa ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram föreslås godkänt i geografi, historia, religion och samhällskunskap, utöver dagens krav. I övrigt räknas vilka ämnen som helst för att antalet betyg godkänd ska nå upp till tolv.
- Med den socialdemokratiska politiken har vi haft samma krav för alla gymnasieutbildningar. Men att låtsas att de skulle vara jämlika är löjligt. Alla förstår att det krävs större teoretiska förkunskaper för att läsa ett naturvetenskapligt program än exempelvis ett jordbruksprogram, säger Jan Björklund.
- Kraven
I fredags berättade DN.se att gymnasieutredningen också kommer att föreslå att det individuella programmet ska ersättas med ett tionde grundskoleår. Med det nya förslaget om skärpta krav är det nära till hands att tro att dessa tiondeklassare kommer bli en stor grupp för kommunerna att fördela sina grundskole- och gymnasieresurser på.
Marie Granlund, socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, ser en risk i just att extraåret "översvämmas av elever som inte klarar av de skärpta kraven".
- Det blir väldigt många fler som inte kommer att klara sig. Den nya tionde årskursen i grundskolan lär ju expandera rejält och kommunerna får bygga nya skolor, säger hon till SvD.
Jan Björklund stillar hennes oro. Han säger att andelen icke-gymnasiebehöriga bara skulle öka från elva till tolv procent med de skärpta kraven - en ökning med cirka 1.500 elever. Uppskattningen baserar han på utredningen som gjort en systemjämförande datakörning på fjolårets niondeklassare.
Jan Björklund säger att man själv ska få välja att gå en tionde årskurs om man kvalificerat sig till en yrkesförberedande program, men vill gå ett studieförberedande.
Den exakta tidsplanen för de olika reformerna är oklar. 2010 väntas dock det nya gymnasiesystemet vara infört.