Många svenska universitet och högskolor sänker kraftigt förkunskapskraven till sina naturvetenskapliga utbildningar och får då fler sökande. Man ändrar ibland även inriktning mot mer samhällvetenskapliga ämnen. Men examensnamnet är detsamma.
DN har i en egen undersökning gått igenom förkunskapskraven på några naturvetenskapligt inriktade utbildningar mellan åren 2001 och 2009 och jämfört det med söktrycket. Vi har tittat på tre olika program (totalt 18 utbildningsalternativ) på sammanlagt nio lärosäten. De undersökta utbildningarna är treåriga miljö- och
hälsoskyddsprogrammet, miljövetarprogrammet och biologiprogrammet (alla utbildningar finns inte på alla lärosäten).
Och resultatet visar att behörighetskraven sänkts, ofta i flera omgångar, eller har legat på en lägre nivå från start på fjorton av arton undersökta utbildningar. Och ju lägre behörighetkrav, desto fler förstahandssökande får lärosätena.
Trots att högskoleprogrammen har samma namn och ska ge en liknande utbildning och examen så är förkunskapskraven (den så kallade särskilda behörigheten) ibland helt olika mellan lärosätena. Och kurserna inom programmen anpassas i många fall till de nya studenternas studiebakgrund. Högskolorna och universiteten avgör själva vilka särskilda behörighetskrav de ställer på de studerande för att komma in på utbildningarna. Lärosätena ”slåss om” de sökande ungdomarna med högre naturvetenskapliga kurser från gymnasieskolor eftersom rekryteringsbasen från gymnasieskolan är mycket liten.
När det gäller exempelvis miljövetenskapsprogrammet kräver bara Göteborgs och Lunds universitet så kallad full naturvetenskaplig behörighet med godkända gymnasiebetyg i matematik D, fysik B, kemi B och biologi B förutom den allmänna högskolebehörigheten. Det innebär att Göteborg bara har 31 förstahandssökande till sina 32 platser och Lund har 23 sökande till 30 platser i år.
Linköpings universitet har helt slopat den särskilda behörigheten på sitt miljövetenskapliga program medan man behåller samma krav som lärosätena i Lund och Göteborg på sitt biologiprogram. Det miljövetenskapliga programmet i Linköping är tvärvetenskapligt med naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga delar i utbildningen. Där har man 95 sökande till 60 platser. Det är nu några år sedan man helt tog bort den särskilda behörigheten från att tidigare krävt nästan full nv-behörighet.
Anna Bratt, studierektor på miljövetenskapen på Linköpings universitet, säger att det varit ett högst medvetet val för att öka rekryteringsbasen och få studiemotiverade elever från fler gymnasieprogram. Och studenterna är eftertraktade av arbetsgivarna, hävdar hon.
– Vi har inte sett någon skillnad på prestationen när de studerande är här. Det viktiga är studenternas motivation. Vi anser inte att elever ska straffas för val som de gjort som 14–15-åringar. Vi har inte sänkt ribban på våra kurser men vi har fått gå in med mycket stöd ibland, säger hon.
Hon uppger att studenterna får ta mycket ansvar vilket lett till ”en del knorrande”, men universitetet är öppet med att det kräver att studenterna läser extra om de har luckor från gymnasiet. Det för en tät dialog med de studerande och erbjuder exempelvis möjligheter att laborera extra under kurserna.
De universitet som sänkt sina behörighetskrav uppger många olika orsaker. En del menar att man varit tvungen för att slippa lägga ned sig själv. De ogillar situationen och menar att de alltmer tvingats närma sig gymnasieskolans kurser. Andra säger att man velat bredda rekryteringen för att få fler sökande men även mer studiemotiverade sökande eftersom det finns för få naturvetenskapselever att rekrytera från gymnasierna.
På Lunds och Göteborgs universitet är man inte beredd att sänka de särskilda behörighetskraven på någon av de tre utbildningar som DN undersökt (Göteborg har inte miljö- och hälsoskydd). De ansvariga för utbildningarna menar att det finns en risk för att högskolekurser urlakas till gymnasiekurser. De hävdar att de studerande behöver vissa förkunskaper för att klara utbildningarna. De anser också att det är förvirrande för arbetsgivare med examina som heter detsamma men har helt olika innehåll.
Henrik Smith, prefekt på institutionen för miljövetenskaplig utbildning vid Lunds universitet, är irriterad över att statens betalningssystem till lärosätena gör att vissa lärosäten tummar på förkunskapskraven för att få fler elever och konkurrerar ut andra som lägger ribban högre. Han ser det som en mycket farlig utveckling. Han påpekar att det blir dyrt för lärosäten med högra behörighetskrav men få studerande.
– Det är störande att se de låga kraven, och jag funderar vilken kompetens studenterna egentligen har när de går ut då de har så enormt olika förkunskaper, säger Henrik Smith.