Krigsoffer anklagar gripen för tortyr

På tisdagsmorgonen grep svensk polis för första gången en misstänkt krigsförbrytare i Sverige. Den gripne 43-åringen invandrade till Sverige från Bosnien sommaren 2001 och blev svensk medborgare 2006. Inte långt därefter började polisen granska hans bakgrund. Polisutredningen har pågått ända sedan dess.

Under tiden har mannen ovetande om polisens arbete levt ett till synes vanligt liv i en stad i norra Sverige. Han är anställd av kommunen, är gift och har två barn. Familjen brukar tillbringa vintersemestrarna i Åre.

Mannen kommer senast på torsdag att begäras häktad vid Stockholms tingsrätt. Åklagarmyndigheten har fått särskilt tillstånd av regeringen att flytta rättegången från mannens hemstad.

Kriget i Bosnien-Hercegovina bröt ut i april 1992. Lägret i Dretelj i södra Bosnien etablerades i maj samma år i några tidigare lagerbyggnader som tillhört den jugoslaviska armén. Lägret sköttes av den kroatiska paramilitära organisationen HOS.

Många av offren var civila bos­nienserber. De spärrades in för att HOS skulle kunna utväxla dem mot kroater och bosniaker som hölls fängslade av serber. I augusti 1992 satt omkring 130 män och 90 kvinnor internerade där. De släpptes någon månad senare. Åren efter, 1994–1996, samlades vittnesmål från offren och flera av dem vittnade då om övergrepp begångna av den 43-årige mannen som nu är svensk medborgare. Vittnesmålen har samlats av ”The Committee for the collection of data on crimes committed against humanity and international law” i Belgrad.

Den nu gripne mannen anklagas bland annat för att tillsammans med andra lägervakter ha misshandlat en fånge till döds, och torterat en annan tills han dog.

Det första mordet begicks den 2 augusti 1992 då en grupp bosnien­serber från staden Mostar fördes till Dreteljlägret. I gruppen ingick ett gift par. Mannen kedjades fast i ett staket. ”Den stackars mannen skrek och ropade efter sin hustru”, berättade ett vittne, men hustrun vågade inte säga eller göra något. Vakterna slog mannen brutalt till dess han blev tyst.

Dessutom finns det åtskilliga and­ra anklagelser om tortyr och misshandel. Den gripne utpekas bland annat för att ha tvingat fångar att utföra sexuella handlingar på varandra och på vakterna.

Ett offer vittnar om hur vakterna tvingade fångar att äta gräs på ett område där vakterna misstänkte att det fanns minor: ”På så sätt användes vi för att röja minfältet.” Ett annat vittne säger att den lägervakt som oftast tvingade fångar till detta var den nu gripne mannen.

Svensk polis fick upp ögonen för 43-åringen när Rikspolisstyrelsens krigsbrottskommission gick igenom vittnesmålen och korskörde de anklagade vakternas namn mot den svenska folkbokföringen. Sedan dess har utredningen pågått, i samarbete med både Haagtribunalen och myndigheterna i Bos­nien och Serbien.

Svensk polis har också samarbetat med norska myndigheter, som i december 2008 dömde en mellanchef från Dretelj, Mirsad Repak, till fem års fängelse för övergrepp mot civila serber. Repak tjänstgjorde i lägret under samma period som 43-åringen. Repak dömdes för olaga frihetsberövande och våld under förhör.

Det var första gången sedan andra världskriget som någon ställts inför rätta i Norge för krigsbrott. I Sverige dömdes Jackie Arklöv i december 2006 för folkrättsbrott begångna i Bosnien 1993. Han var redan dömd i Bosnien för samma brott.

Den nu gripne 43-årige mannen är den förste misstänkte krigsförbrytare som gripits för folkrättsbrott i Sverige, Jackie Arklöv satt redan på Kumla när han åtalades. Advokat Ola Salomonsson, som utsetts till mannens offentliga försvarare, hade på tisdagskvällen inte träffat sin klient och kunde därför inte säga något om hur 43-åringen ställer sig till misstankarna.

– Han är på väg till Stockholm och jag kommer sannolikt att träffa honom onsdag morgon, säger han.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut