Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Krismöte ska tygla skenande sjukkostnad

Slakteri- och styckningsbranschen präglas av mycket arbetsskador. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) besöker Gotlands Slagteri som jobbar för att förbättra arbetsmiljön för sina 130 medarbetare. Företaget har en relativt låg andel sjukfrånvaro jämfört med andra i samma sektor.
Slakteri- och styckningsbranschen präglas av mycket arbetsskador. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) besöker Gotlands Slagteri som jobbar för att förbättra arbetsmiljön för sina 130 medarbetare. Företaget har en relativt låg andel sjukfrånvaro jämfört med andra i samma sektor. Foto: Karl Melander

Ökande sjukskrivningarna är en tickande budgetbomb. I slutet av mandat­perioden beräknas kostnaderna bli 46 miljarder.

När regeringen lade fram sin vårbudget tidigare i veckan fick Försäkringskassan 2,5 miljarder kronor extra för att täcka kostnaderna för de hastigt ökande sjukskrivningarna. Enligt prognoserna kommer regeringen att få fortsätta att skjuta till pengar. I slutet av mandat­perioden beräknas kostnaderna för sjukskrivningarna ha stigit med ytterligare 10 miljarder kronor.

– Det är ingenting som säger att det inte skulle kunna bli ytterligare uppskrivningar. Och man ska veta att 1 procent på sjukpenningtalet är tre miljarder i kostnadsökningar, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Det innebär att sjukskrivningarna riskerar att äta upp i stort sett allt reformutrymme för Stefan Löfvens ministrar. Det är ett av skälen till att regeringen nu tänker prioritera frågan och öka kraven på både myndigheter, sjukvård, fack och arbetsgivare.

På måndag sätter sig Annika Strandhäll med representanter för arbetsmarknadens parter.

– Jag kommer att vara väldigt tydlig mot parterna att vi som regering inte stillasittande kan titta på medan de här siffrorna fortsätter att dra i väg. Det handlar om att sätta bilden hos både arbetsgivare och fack att vi från regeringen ser att det här är ett allvarligt läge. Vi behöver få en förståelse för att det här är ett problem. Jag uppfattar att vi inte riktigt är där ännu i dialogen med våra arbetsgivare, säger Annika Strandhäll.

Hon understryker att samtalen snabbt måste leda till konkreta resultat. Efter sommaren räknar regeringen med att lägga fram förslag för att hejda utvecklingstakten på sjukskrivningarna.


Socialförsäkringsministern besöker Gotlands Slagteri som jobbar med arbetsmiljön.

Den nuvarande uppgången tog fart runt 2010 och följde på en nästan tio­årig nedgång i sjukskrivningarna. Kring sekelskiftet var svenskarna världens mest sjukskrivna folk men har därefter hamnat på mer genomsnittliga nivåer.

I början och mitten av 2000-talet infördes en rad åtgärder för att minska sjukskrivningarna. En av dem var att arbetsgivarna fick ett medfinansieringsansvar på 15 procent på sjukskrivningar som varade över två veckor.

Annika Strandhäll utesluter inte att ett sådant ansvar kan bli aktuellt igen.

– Jag skulle önska att det var något som vi inte skulle behöva göra. Men om vi inte får stopp på utvecklingen – och heller inte får en förståelse för att så här kan det inte fortsätta – då är det klart att det är omöjligt för en regering att ställa sig vid sidan av och inte överväga sådana åtgärder. Men det är inte det vi sitter med dag ett, säger hon.

Annika Strandhäll menar att erfarenheterna från förra gången visar att arbetsplatsnära rehabilitering är det som visat sig vara mest effektivt för att få tillbaka människor från sjukskrivning.

– När vi fick effekt på sjukskrivningarna förra gången så var det när arbetsgivare och fack började jobba aktivt på arbetsplatserna med rehabiliteringsfrågorna och med det förebyggande arbetet.

Precis som i början av 2000-talet är det bland kvinnorna som sjukskrivningarna ökar mest och det handlar ofta om psykiska diagnoser som stress och depressioner. Skillnaden mot då är att sjukskrivningarna nu krupit allt längre ned i åldrarna.

Det innebär särskilda utmaningar eftersom sjukskrivningar av psykiska skäl tenderar att bli långvariga och det blir svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Varför det just är kvinnor som sjukskrivs mest finns det i dag lite kunskap om.

– Om mansdominerade yrken vet vi väldigt mycket, medan i de kvinnodominerade har vi inte alls samma kunskapsläge.

– Det är slående att när det gäller kvinnors psykosociala arbetsmiljö finns det bara en föreskrift som handlar om kränkande särbehandling. När det gäller manlig arbetsmiljö vet vi alltifrån hur hårda golven får vara till hur mycket ljud det får vara i lokalerna, säger Annika Strandhäll.

 

Bilder i text är tagna av Karl Melander

Fördjupning. Sjukskrivningar i Sverige
  • Ewa Stenberg: Regeringens väg kan slå mot samhällsekonomin. Sjukförsäkringen kommer att bli en svår utmaning för regeringen. Det finns inga enkla politiska lösningar. Läs hela analysen
Fakta. Sjukskrivningar

Sjuktalen i Sverige var som högst 2003, och minskade sedan fram till 2010. Under 2010 nådde sjukskrivningarna botten och har sedan ökat.

När de nya reglerna infördes i juli 2008 var antalet sjukfall 133 095. Som lägst var siffran för pågående sjukfall i januari 2010, 91 246, och i maj 2014 hade siffran stigit till 161 822, alltså en ökning med 70 576.

Framför allt är det sjukskrivningar för psykiska diagnoser som ökar.

Källa: Försäkringskassan

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.