Sverige

Kritik mot angrepp på ekologisk odling

Fyra forskare vid SLU går till hård attack mot ekologisk odling. Men andra forskare på SLU går till motattack – mot deras slutsatser. ”De gör grova och felaktiga förenklingar”, säger Maria Wivstad, föreståndare på Centre for organic food and farming på SLU.

De tre professorerna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Holger Kirchmann, Lars Bergström och Thomas Kätterer konstaterar tillsammans med den tidigare programchefen vid universitetet, Rune Andersson, att vid 40 procents lägre skörd krävs det – om 100 procent av den svenska odlingen är ekologisk – att den nuvarande åkerarealen utökas med ytterligare 1,7 miljoner hektar från nuvarande 2,6 miljoner hektar. Detta skriver de i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Resultaten kommer från deras nya bok Den ekologiska drömmen.

Forskarna ifrågasätter även att ekologisk odling skulle vara klimatsmart, samt om maten egentligen är nyttigare än den som kommer från konventionell odling. Ekologisk odling är vägen till svält, slår de fast.

– Vi är forskare och det är vår plikt att tala om att så här blir det. Det blir vare sig bättre för miljön, säkrare eller bättre livsmedel. Framförallt blir det inte en större mängd livsmedel. Sverige satsar så ohämmat på det här som det inte finns någon grund för. Tänk om vi skulle lägga 30 procent av alla medicinanslag på homeopati? Det är precis samma sak, säger Lars Bergström till DN.

Är det precis samma sak?

– Ja, det är där rötterna till ekologisk odling finns.

Att forskarna är knutna till SLU får säkert en del att dra slutsatsen att detta är SLU:s syn på ekologisk odling. Så är inte fallet. En grupp andra forskare planerar nu ett svar på artikeln, berättar Maria Wivstad, föreståndare för SLU:s Centre for organic food and farming, för DN.

– Jag har mycket invändningar mot att de skalar ut enskilda resultat och nämner i ett stort perspektiv. Det gör en grov och felaktig förenkling vad gäller halv skörd exempelvis. De har med en felaktig siffra i statistiken, vissa grödor ger 80-90 procents skörd och andra ger halv skörd, men globalt stämmer inte de siffrorna alls. Där hävdar sig ofta de ekologiska grödorna väl, säger hon.

Wivstad tycker det är ”väldiga överord” att hota med svält och onödigt att få det att låta som om alternativet är 0 eller 100 procent ekologisk odling.

– Det är en drivkraft för att kunna minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och viktiga satsningar för förgreningar av hela lantbruket. De ställer saker på sin spets.

Just Kirchmann, Bergström, Kätterer och Andersson har tidigare fått mothugg av sitt eget universitet. 2009 visade en studie på SLU att de hade fel angående utsläpp av fosfor och kväve. 2010 beskrevs forskargruppen som ”arroganta besserwissrar” i en internationell utvärdering.

– Jag har debatterat med i dem i 25 år och haft samma diskussion hela tiden, det känns ansträngande. I dag har jag mycket mer på fötterna vetenskapligt, på systemnivå, än tidigare. Enskilda fakta är inte fel. Spannmålsskördarna är högre konventionellt. Men sen om man ska bedöma hela produktionssystemet så måste man se hur det ser ut i sin helhet och inte ta ut en gröda, säger Maria Wivstad.

– SLU tycker att det är väldigt olyckligt med en sådan polarisering. Med vissa kan man diskutera och ha ett utbyte, men just de här personerna har vi ingen bra dialog med, för det har varit väldigt svårt.

Är ekologisk mat nyttigare?

– De berör inte effekter av bekämpningsmedel i sin artikel. Doserna är låga, men det finns oroväckande resultat. Det kommer aldrig att gå att bevisa vilka hälsoeffekter de ger i förhållande till diet, det går inte att sätta folk i karantän i tio år och låta dem äta en kost medan en annan grupp får en annan kost, det säger sig själv.

Vad ska man tänka som konsument?

– Jag tycker man kan tänka att den totala kosten sannolikt är övervägande för vår hälsa, även om man skulle renodla till ekologiskt eller konventionellt odlat. Men det finns inga rester av bekämpningsmedel när man äter ekologiskt och sedan finns det andra skäl som inte handlar om enbart hälsa. Djuren får gå ut, de har större utrymme, sådana saker.

Lars Bergström säger att han inte har något egenintresse i frågan, men att han litar på sin och andras forskning.

– De som inte är överens med oss bygger mycket på känsla och inte på fakta.

Alltså forskarna på SLU som är kritiska mot er forskning?

– Ja, nu får jag väl alla emot mig, men jag tycker faktiskt det. Att prata om känslor och existensiella saker när det gäller naturvetenskap, tycker inte jag hör hemma på ett universitet.

Vem är det som har pratat om känslor?

– Det är ju det de gör när de invänder mot vår forskning.