De anställda inom Kriminalvården tycker inte att den lever upp till målet att minska de intagnas återfall i brott. Bara 16 procent anser att ledningen visar förtroende för deras kunnande.
Det framgår av en undersökning som gjorts inom ramen för en stor utredning där överåklagare Mats Åhlund granskat Kriminalvårdens effektivitet. Resultatet av utredningen presenterades för justitieminister Beatrice Ask på måndagen.
Mats Åhlund har funnit flera brister i Kriminalvårdens ledning. Han är bland annat kritisk mot att den i väsentliga avseenden inte preciserat några långsiktiga och konkreta mål för sin verksamhet.
En intervju- och enkätundersökning som Åhlund låtit göra bland de anställda visar att ledningen inte lyckats särskilt bra med sin ambition att få de intagna att inte återfalla i nya brott när de blivit fria. Bara 28 procent av kriminalvårdsinspektörerna och kriminalvårdarna anser att Kriminalvården lever upp till målet att minska antalet återfall i nya brott.
Enligt utredningen framstår Kriminalvårdens ledning som inkonsekvent och otydlig för de anställda som arbetar nära de intagna på anstalterna.
Endast elva procent av de anställda anser att ledningen planerar för förändringar med god framförhållning och bara 16 procent anser att ledningen visar förtroende för deras kompetens.
Överåklagare Mats Åhlund förklarar orsaken till det låga förtroendet med att Kriminalvårdens ledningssystem är otillräckligt.
Enligt honom ägnar ledningen för stor kraft och uppmärksamhet åt operativa beslut på detaljnivå som går ut över effektiviteten.
Han vill förstärka tillsynen över Kriminalvården och inrätta en ny myndighet. Han konstaterar att säkerhetsnivån höjts på fängelserna och att antalet rymningar minskat rejält de senaste åren. Trots det ifrågasätter han utökningen av antalet säkerhetsklasser och undrar om inte de kan reduceras.
Mats Åhlund föreslår också att regeringen bättre styr Kriminalvårdens mål.