– Vi talar både om det som har politisk karaktär och det som kan vara religiöst influerat. Vi pekar inte ut någon speciell grupp utan baserar det hela på forskning och fakta.

Inte heller Säpos chefsanalytiker Malena Rembe anser att planen pekar ut en grupp.

– Jag förstår inte riktigt hur de resonerar. Det stämmer kanske, men snarare ur en skyddsaspekt, säger hon och hänvisar till punkter om insatser mot främlingsfientlighet och islamofobi.

Den islamistiska extremismen i Sverige är en av tre extremistmiljöer som regeringens handlingsplan utgår ifrån. Den lyfts inte fram före någon av de andra två, som är vit makt-miljön och den vänsterautonoma miljön.

– Det pågår våldsbejakande radikalisering i Sverige. Om det dessutom finns belägg för att svenskars bild av demokrati urholkas är det bra att man på bred front stärker den, säger Rembe.

Frågan är då vilket hot de här grupperna utgör mot det svenska samhället.

– Det är inget avgörande hot i dag mot den svenska staten och samhället. Men vi har ett par hundra individer, som tillhör autonoma grupper, vit makt-miljö eller våldsbejakande islamister, som vi måste ta oerhört seriöst, säger Ohlsson.

Fatima Doubakil, talesperson för Muslimska mänskliga rättighetskommittén, är starkt kritisk.

– Vi tror att den kommer att drabba de demokratiska fri- och rättigheterna, framför allt för svenska muslimer, säger hon.

Som exempel tar Doubakil Säpos så kallade dialogverksamhet, till exempel möten med trossamfund, som hon anser är åsiktsregistrering. Men kontakterna är frivilliga, enligt Rembe.

– Jag har själv varit på sådana här möten. Jag har inte varit där för att hämta information om enskilda individer. Dessutom registrerar vi inte folks åsikter. Vi tittar på misstänkt brottslighet, säger hon.

Även Miljöpartiets talesperson Maria Ferm ser problem med att åtgärder kan "gränsa till åsiktsregistrering". Socialdemokraternas Morgan Johansson säger i en skriftlig kommentar att planen innehåller för mycket prat och för lite konkreta åtgärder.