Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kritik mot svenskt friskolesystem

Det svenska systemet öppnar för att sekter kan driva friskolor och indoktrinera eleverna, enligt Europarådets rapportör. Men utbildningsdepartementet tillbakavisar kritiken att kontrollen skulle vara slapp.

Den franska parlamentarikern Rudy Salles har bland annat besökt Sverige inför sin rapport i maj till Europarådets parlamentariska församling (Pace) om hur barn och ungdomar ska skyddas mot sekter.

– En sekt kan skapa en skola som verkar följa undervisningsplanerna men kanske under lektioner påverkar med idéer från sekten. Det är inte vad vi vill ha i undervisning, säger han till TT.

En svaghet i Sverige är att lärare på friskolor, i motsats till exempelvis i Frankrike, inte är offentligt anställda.

– Det gör systemet känsligt, säger Salles.

Andra problem är att myndigheterna alltför sällan granskar verksamheten vid enskilda skolor och att samfundens ekonomi inte granskas mer. Salles påpekar att sådana trossamfund som han kallar sekter, som scientologer och Jehovas vittnen, ofta är penningstarka och aktiva över nationsgränser.

Han föreslår att Sverige inför en granskningskommitté i riksdagen som är inriktad på sektproblematik, något som finns i det franska parlamentet sedan många år.

– Det vore bra om alla europeiska parlament kunde ha sådana kommittéer.

Salles vill inte peka ut enskilda sekter som han anser redan utnyttjat det svenska systemet.

– Men systemet är känsligt och kan locka sekter att bygga upp skolor i Sverige.

Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, medger att kontrollen av friskolor inte är hundraprocentig. Men han tycker inte att den kan kallas slapp:

– Ägarkontroll och meddelarskydd kan utvecklas, men vi har goda förutsättningar att se till att alla skolor följer regelverket.

Östberg påpekar att Skolinspektionen fått utökade resurser och sanktionsmöjligheter. Hemundervisning har i princip förbjudits, bland annat för att hindra sekter från att kunna undervisa i den formen. Friskoleanställda ska få meddelarfrihet, och en utredning ser över en skärpt kontroll vid ägarbyten av friskolor.

Förslaget om en särskild granskningskommitté tror han inte på.

– Vi har ju en statlig myndighet vars uppgift är att granska skolor utifrån risk för avvikelser från regelverket.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.