Åklagaren överklagar den kritiserade domen där en man i Örebro friades från våldtäktsförsök mot en transsexuell kvinna.
Att mannen i stället dömdes för misshandel beror på "rättens värderingar" anser såväl åklagaren som RFSL.
– Rätten spekulerar i att mannen inte hade fullbordat våldtäkten när han upptäckte att personens genitalier var en penis och inte en slida. Det baserar de på sina egna antaganden, det finns ingen grund för det påståendet, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Det var den 1 juni som mannen överföll och utsatte den transsexuella kvinnan för både våldtäktsförsök och misshandel. Överfallet avbröts av att kvinnans expojkvän ingrep. Offret genomgår sedan flera år en hormonbehandling för att korrigera sitt kön, men är juridiskt sett fortfarande man. Och enligt rätten var mannens brottsplan att våldta en kvinna.
"När målsäganden varit en man innebär det att hans avsikter aldrig skulle kunna leda till fullbordat brott", skriver rätten i sin dom.
Den synen delas inte av åklagaren Eva Grandestedt Kinell.
– Jag tycker att man kan utläsa att det ligger värderingar i det här. Mannen visste inte när han jagades iväg att det var en man, och inget i domen visar att det är gärningsmannens ord att han inte skulle ha fullföljt våldtäkten om han vetat det, säger hon.
Rättens resonemang om att brottet skulle vara "otjänligt" avfärdas.
– Det ska då i princip inte gå att genomföra handlingen hur mycket man än vill, säger Grandestedt Kinell.
Enligt Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, handlar det om en bedömningsfråga.
– Det vanliga är att man sätter sig in i gärningsmannens position, gör en bedömning ur den personens perspektiv och avgör om det är rimligt att försöket skulle kunna lyckas. Om en person går runt och sticker handen i folks fickor för att stjäla och det visar sig att de är tomma så kan det ändå vara fråga om försök till brott.
Enligt Asp måste ett av två krav uppfyllas för en fällande dom. Antingen finns en riktig fara för att brottet fullbordas, eller så ska rena tillfälligheter utesluta att brottet fullföljs.
Det senare kravet skulle kunna vara uppfyllt, beroende på omständigheterna i det här fallet, enligt Asp.