Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Kunde dömts för gruppvåldtäkt om ny lag gällt

Tonårspojkarna som friades från en gruppvåldtäkt mot en 15-årig flicka skulle kunna ha dömts om den nya sexbrottslagen hade börjat gälla när händelsen ägde rum. Det säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, till DN. 

Flickan var tidvis inlåst i sovrummet. I domen står det att de sex åtalade pojkarna tog hennes kläder och mobiltelefon. Trots att hon sa nej så friade Svea hovrätt tonårspojkarna som hade samlag med henne. Men om den nya sexualbrottslag hunnit träda i kraft hade domen kunnat se annorlunda ut. Det säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt:

– Domen hade kunnat se annorlunda ut, men det skulle fortfarande behöva bevisas att pojkarna förstod att flickan var i en särskilt utsatt situation.

Den 1 juli i år ändrades lagstiftningen gällande sexualbrott. För att dömas för våldtäkt ska den utsatte ha befunnit sig i hjälplöst tillstånd. Nu har begreppet vidgats och formuleringen ersattes med ”särskilt utsatt situation”. Maria Hölcke, kansliråd, berättar att sexualbrottslagen tillämpades snävare än vad som var tänkt och att det var därför som den gjordes om.

– Det är ett vidare begrepp än tidigare som kan komma att omfatta till exempel passivitetsfall som vid allvarlig rädsla, säger Maria Hölcke.

I den uppmärksammade domen står det att kvinnan inte befann sig i ett hjälplöst tillstånd trots att hon var rädd. Sven Jönson, domare i målet, säger att de inte kunde fastslå att hon var hjälplös.

– Det krävs ganska mycket för att det ska räknas som hjälplöshet enligt praxis från Högsta domstolen. Lagtexten tar upp ett antal exempel. Om man sover, om man har ett fysiskt eller psykiskt handikapp eller om man är drogpåverkad, säger Sven Jönson.

Med utsatt situation menas till exempel tillfällen där den utsatte paralyseras av rädsla. Det är inte ovanligt, menar konstaterar Madeleine Leijonhufvud.

– Många kvinnor gör inget motstånd i sådana situationer. Rädslan kallas för ”Frozen fright”, säger hon.

Huruvida bedömningen i fallet hade blivit annorlunda om den nya lagen hade hunnit träda i laga kraft vågar inte Sven Jönson svara på.

– Jag ger mig inte in på sådana bedömningar. Parterna har anpassat sina frågor efter den lagstiftning vi haft. Det går inte att spekulera i, säger han.

Även om den nya skrivelsen gör att fler fall än tidigare kan räknas som våldtäkt anser Madeleine Leijionhufvud att lagen fortfarande inte är tillräcklig. Trots den nya lagstiftningen hade det behövts ställas utom rimligt tvivel att de åtalade männen inte förstått att kvinnan befann sig i en särskilt utsatt situation, säger hon.

– Det är långt ifrån att vi fått ett rättsläge som gör att det är straffbart att ha sex med någon som inte vill, vilket faktiskt är straffbart i exempelvis Storbritannien, och som Europakonventionen faktiskt kräver av oss, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.