Nötkött går hem hos svenskarna. Vi äter i snitt drygt 25 kilo per person och år, vilket är flera kilo mer än EU-snittet. Jordbruksverkets nya rapport som släpps i dag heter En hållbar köttkonsumtion och belyser köttätandet ur flera olika aspekter.
– Den viktigaste slutsatsen är att man ska äta mindre kött, säger Gabriella Cahlin, chef för marknadsavdelningen på Jordbruksverket.
Under de senaste åren har man kunnat slå fast att kött, i synnerhet nötkött, står för en betydande del av livsmedelskonsumtionens utsläpp av växthusgaser. Det har också kommit flera larmrapporter om att en ökande köttkonsumtion inte är hållbar. Ändå har köttätandet fortsatt öka. Förra året låg den totala köttkonsumtionen på 87 kilo per person i Sverige.
– Vår prognos för i år säger 85 kilo, så det är positivt. Men det blir också första gången sedan 90-talet som vi ser en minskning, säger Gabriella Cahlin.
Ragni Andersson är ansvarig för miljö och klimatavdelningen på Jordbruksverket.
– Det finns flera förklaringar till att vi äter så mycket nötkött i Sverige. Dels är det en stark tradition, dels har vi ett relativt gott ekonomiskt läge här som påverkar. Vi har också en mattrend som betonar att äta kött och grilla, säger hon.
Forskning visar att hög konsumtion av rött kött, vilket innebär i princip allt kött som kommer från djur på fyra ben, ökar risken för vissa cancerformer.
Svenskarnas konsumtion ligger på i genomsnitt 400 gram per vecka. Män drar upp snittet, de äter drygt 500 gram.
Vitt kött som kyckling, vilket är ett hälsosammare alternativ, äter svenskarna däremot minst av i Europa.
– Men det har ökat från en väldigt låg nivå, så det är på frammarsch, säger Ragni Andersson.
Om jordens resurser ska kunna producera mat åt alla måste vi också börja variera köttfärsen med vegetariska alternativ. Först och främst kan vi bli mycket bättre på att inte slänga mat, men i längden måste vi också äta mindre kött, eftersom det går åt mer resurser för att framställa det.
– Det är stora globala frågor. I grunden är det kopplat till jordbruket och till kväveanvändning. Det går åt kväve för att producera foder och när vi får mycket kväve i omlopp får vi stora utsläpp. Det blir en obalans i ekosystemet, säger Ragni Andersson.
Hon tror att svenska köttproducenter kommer att ta rapportens slutsatser positivt.
– Vi vet att köttproducenterna redan i dag är engagerade i den här frågan och att de är medvetna om att de har ett bra utgångsläge, men att de måste jobba med åtgärder ur miljö- och konkurrenssynpunkt.
Svensk köttproduktion är i allmänhet bra ur hållbarhetssynpunkt, bland annat för att användningen av antibiotika är mycket lägre än i andra länder. Men svenskarna vet antingen inte om det eller så bryr de sig inte, för utländskt kött står numera för 44 procent av allt kött som äts i landet.
Jordbruksverket tror att det handlar om okunskap och föreslår som en åtgärd att införa en ”hållbarhetsmärkning” för att göra det lättare för konsumenten att välja. Rapportförfattarna är dock övertygade om att det kommer att krävas styrmedel från samhället för att vända den köttiga utvecklingen.
Koldioxidskatt baserad på schabloner för hur mycket ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött och så vidare släpper ut av växthusgaser är ett förslag.
– Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera, säger Ragni Andersson.
Dessutom föreslås en gräns för hur många koldioxidekvivalenter ett kilo kött får bidra med. Det klimatmässigt sämsta köttet skulle då försvinna från marknaden.