På torsdagskvällen hölls en manifestation på Kulturhuset i Stockholm. Frige Dawit Isaak nu, löd budskapet bland de många talarna. Utrikeskommentatorn Stig Fredrikson hade en handfast idé: Kungen borde skriva ett brev till Eritreas president Isaias Afwerki.
När kungen 1993 skrev till Saddam Hussein, uppnåddes just det som var brevets syfte: de tre Ericsson-ingenjörer som då satt fångna i Irak fick komma hem.
- Han (kungen) fick ju ut dem! Han borde agera nu med. Läget är så pass allvarligt och det handlar om att rädda Dawit Isaaks liv. Sverige måste ta till alla medel, säger Stig Fredrikson till DN.se.
President Afwerki sägs avgöra Dawit Isaaks öde. Fredrikson är medveten om att Afwerki inte brukar lyssna på folkliga protester. Men ett kungligt initiativ kan vara svårare att avfärda, tror han.
- Presidenten kanske skulle lyssna, kanske till och med bli smickrad, om Sveriges kung skrev till honom.
Hovet har inte gett Stig Fredrikson någon respons på idén med brevet. När DN.se ringer upp hovet vill informationschefen Nina Eldh inte säga något.
- Vi hänvisar helt till UD. Det är de som måste sköta den här frågan, säger Nina Eldh.
Finns det möjlighet att kungen agerar i frågan?
- Ingen kommentar.
UD vill inte uppge huruvida man diskuterat fallet Dawit Isaak med kungen. Men alla förslag som uppkommit kring att lösa Isaaks fångenskap har övervägts, säger UD:s informationschef Cecilia Julin. Även ett eventuellt kungabrev till Eritreas president, vilket är ett förslag som snurrat runt redan innan Fredriksons tal säger Julin.
- Brev från kungen fungerade då, med Ericsson-svenskarna i Irak. Men varje fall är unikt och tidsförloppen olika. Och jag tror inte det finns en våldsamt lång lista med "kungabrev" där man kan jämföra utfallet.
Kan ett kungabrev i det tysta redan vara på väg till Eritrea?
- Där går det att jämföra med Irak. Där skedde mycket i det tysta, och det var till och med hemligt att de var frisläppta fram till de mellanlandade i Grekland. Men efteråt kan man ju vara generös med att berätta, säger Cecilia Julin.
Om det blir aktuellt, vem tar initiativet till brevet – kungen eller ni?
- Det kan komma från båda håll.
I september –93 släpptes de tre Ericsson-ingenjörer som greps efter att ha överträtt Iraks gräns. De dömdes till sju års fängelse, men frigavs efter 384 dagar. En av dem var Christer Strömgren.
- Det är ju helt andra förutsättningar nu. Eritreas president verkar inte lyssna alls, men Saddam Hussein kommunicerade ju i alla fall med omvärlden, säger Christer Strömgren till DN.se.
Han och de andra fångarna fick en dag besök av ”kungens närmaste man”, som inte sa vad som föranledde besöket.
- Då förstod vi att nåt var på gång, och sen dröjde det inte länge förrän vi släpptes.
Strömgren och de andra var hela tiden säkra på att de inte skulle bli sittande i sju år i Irak. De blev inte heller dåligt behandlade. Villkoren för Dawit Isaak är bistrare.
- Jag vet inte om presidenten i Eritrea lyssnar på en svensk kung. Han verkar inte lyssna mycket alls, säger Christer Strömgren som lämnade Ericsson senare under –90-talet.