Svenska elever i grundskolan har successivt blivit medelmåttiga under de senaste 20 åren om man jämför med andra länder.
Kunskapsutvecklingen är negativ visar en rapport som Skolverket presenterade på fredagen. Det gäller både för de fem procent av eleverna som presterar bäst och de fem som presterar sämst.
-Det är larmsignaler om något. Både täten och svansen sackar efter, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.
Han riktar hård kritik mot lärarutbildningen som han hävdar måste ändras om den negativa trenden ska brytas.
-Reformen med blocklärare för årskurserna 1-7 och 4-9 var inte lyckad. Man behöver lärare som är oerhört inriktade på de yngre barnen. Som det är nu kan någon som är specialiserad på till exempel samhällsvetenskap undervisa i matte, säger Per Thullberg.
Skolverket har granskat undersökningar som fokuserar på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige har jämförts med andra EU/OECD-länder liksom länder som Singapore, Taiwan och regionen Hongkong i Kina. Granskningen visar att eleverna i Sverige sedan 1991 blivit sämre i alla kategorier och även halkat ned i rankningen internationellt för att landa på en plats som ligger på eller strax över genomsnittet.
Skolverket har även sammanfattat befintliga undersökningar om ordning och arbetsro i skolan. Skolk och oro under lektionerna är vanligare i Sverige än i många andra länder. Skolverket konstaterar att det finns brister i studiemiljön.
Det var i höstas som Skolverket fick ett regeringsuppdrag att sammanfatta kunskapsutvecklingen hos elever i grundskolan under de senaste 20 åren. Undersökningen har gjorts av verket på order av skolminister Jan Björklund (FP) sedan dennes läsning av verkets statistik ifrågasatts av oppositionen och andra skoldebattörer.