Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Kvalitetsvård ska löna sig i ny modell

Dagmar Lundberg, 82, är på återbesök på ortopeden på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Dagmar Lundberg, 82, är på återbesök på ortopeden på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Foto: Alexander Mahmoud

Efter DN:s uppmärksammade artikelserie om den svenska sjukvården tänker politikerna om. Nu testas en ny ersättningsmodell som ska belöna kvalitet och ansvar för patienten under en längre tid.

DN-journalisten Maciej Zaremba riktade under våren skarp kritik mot den svenska vården i en uppmärksammad artikelserie som skapade debatt i hela vård-Sverige. Den inspirerade också till Läkaruppropet, en protestaktion på nätet som hittills fått över 8.000 namnunderskrifter. Här kritiserades vården bland annat för att sporra läkare att i första hand sätta diagnoser utifrån ersättningen till vårdgivaren – inte med patientens behov i fokus.

Ett system som inte alltid belönar ”en välskött patient”, medger regeringens vårdvalssamordnare.

– Fallet har ofta rentav varit det motsatta. Som det ser ut i dag belönar vissa ersättningssystem antal vårdbesök. Följden blir att det lönar sig att ge en vård där patienten ideligen måste komma tillbaka för ett nytt besök hos läkaren, säger Roger Molin, samordnare på socialdepartementet.

Men nu ska en ny modell prövas i ett pilotprojekt där sju av Sveriges landsting ingår. Metoden ska testas på landstingens sjukhus och vårdcentraler och omfatta områden som förlossningar, stroke- och diabetesvård. Det går ut på att inte belöna enskilda vårdtillfällen utan hela vårdperioder. I stället för att bolla patienter mellan vårdenheter och räkna varje besök som nytt, ska vårdcentraler och sjukhus följa patienten under en längre period på uppåt två år. Det kan handla om att kalla patienter som genomgått operation till återbesök eller att kontakta diabetespatienter som annars bara har sporadisk kontakt med vårdcentralen.

– Precis som ett försäkringsbolag kan kontakta kunder för att försäkra sig om att de har brandvarnare kan vårdpersonal själva oftare aktivt behöva söka upp patienter. På så sätt kan vården förebygga senare skador, säger Roger Molin.

Principen är att sjukhuset får en fast ersättning för varje patient. Denna summa ska täcka patientens behov under hela vårdepisoden, oavsett hur många gånger patienten kommer tillbaka. Ersättningsnivån är satt utifrån vad landstinget anser det rimligt att patienten kostar.

Metoden har redan prövats under tre år inom vårdval för höft- och knäledsoperation i Stockholms läns landsting.

Den följs av forskare vid Harvard Business School i Boston och Karolinska institutet, som utvärderar modellen i en slutrapport som kommer i slutet av sommaren.

Enligt Leif Karnström, avdelningschef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Stockholms läns landsting, har sättet att arbeta med vårdepisoder visat sig leda till mind­re kostnader och mer kvalitet, detta enligt landstingets egen utvärdering av höft- och knäledsvården.

Handlar det om att gå tillbaka till det anslagssystem som styrde vården innan det nu ifrågasatta infördes? Där klinikerna fick samma summa pengar oavsett vårdinsatser?

– Absolut inte, i stället belönar modellen med vårdepisoder noggrannhet. En vårdgivare som måste göra om en operation får till exempel själv betala för den, säger Leif Karnström.

Men alla är inte övertygade om att detta alternativ är att föredra framför nuvarande ersättningssystem. Inge Axelsson, professor i medicinsk vetenskap och överläkare vid barnkliniken i Östersund, är tveksam till om en fast summa för hela vårdkedjan verkligen sätter patientens behov i centrum.

– Alla patienter har inte samma behov av återbesök och uppföljning. Ekonomin borde anpassas mer efter patienternas individuella behov, säger han.