Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Kvinnor drabbas värst av stressen

• Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt de senaste åren. Enbart under januari till september 2016 var närmare 84.500 personer sjukskrivna någon gång och fick ersättning från Försäkringskassan för dessa diagnoser.

• Var femte kvinna som är sjukskriven har en diagnos relaterad till stress, visar statistik som Försäkringskassan har tagit fram åt Dagens Nyheter.

• I dag inleder DN en artikelserie som ur olika perspektiv tar upp ett av våra stora samhällsproblem.

Stressen i samhället har ett pris för allt fler. Sista september i fjol var cirka 33.800 personer sjukskrivna för reaktioner på svår stress och fick ersättning från Försäkringskassan.

När en person går in i väggen finns ingen diagnos som heter utbrändhet. Diagnosen som används för de allvarligaste fallen är utmattningssyndrom. Den vägledning som Socialstyrelsen ger för sjukskrivning är att arbetsförmågan i vissa fall kan vara nedsatt i upp till ett år eller längre.

För den som har blivit sjuk av stress gäller i de flesta fall diagnosen anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, och det är den statistiken som används här i artikeln. Det är ett samlingsnamn för psykiatriska diagnoser orsakade av yttre händelser. Här ingår bland annat utmattningssyndrom, anpassningsstörningar till följd av en belastande livssituation och akut stressreaktion på grund av traumatiska livshändelser.

Läs mer: Det här händer i hjärnan vid stress

– Vi har inte gjort någon djupanalys, men vi kan troligen anta att de allra flesta i den här gruppen är sjukskrivna på grund av stress i arbetslivet och privat. Den kraftiga ökning som syns kan inte förklaras av att fler personer skulle drabbas av tragiska händelser i familjen och som leder till sjukskrivning i dessa diagnoser, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Vartannat sjukfall med psykiatrisk diagnos som startade under 2015 var anpassningsstörningar och stressreaktioner. De här diagnoserna är de som har ökat mest under de senaste åren.

För personer där stressen har orsakat en depression kan läkare även använda diagnosen depressiv episod, för en första depression, eller recidiverande depression, om den är återkommande.

– Utmattningssyndrom är en diagnos där det ofta förekommer en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser, exempelvis depression och ångest. Det är viktigt att diagnosen blir rätt eftersom det krävs olika behandlingsinsatser för exempelvis utmattningssyndrom, depression eller utmattningssyndrom med samtidig depression, säger Regina Ylvén, utredare på Socialstyrelsens vägledning för hälso- och sjukvården.

De som får diagnosen depressiv episod eller recidiverande depression och där stressen är orsaken till sjukdomen syns inte i statistiken för stressrelaterade sjukdomar. Däremot finns de med i psykiatriska diagnoser, som sedan 2014 är den största gruppen bland samtliga sjukskrivningar. För kvinnor var psykiatriska diagnoser största gruppen redan 2011.

– Vi vet inte exakt hur många av de personer som vi betalar ut ersättning till som är sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. I statistiken framgår inte den bakomliggande orsaken till sjukskrivningen, så det rör sig antagligen om ännu fler personer än de siffror som vi har tagit fram här. Stress leder också till fysiska sjukdomar, säger Ulrik Lidwall.

Försäkringskassans statistik visar dessutom inte den stora gruppen av sjukskrivningar som är högst två veckor långa, då arbetsgivaren betalar ut sjuklön.

Läs mer: Malin Nordgren: ”Mäns blodtryck sjunker när arbetsdagen är slut, medan kvinnors ökar”

De som blir sjukskrivna i stressrelaterade diagnoser är främst kvinnor. Ett annat tydligt mönster är att de som sjukskrivs i allt högre grad är personer som inte har varit sjukskrivna tidigare, det gäller framför allt gruppen 30–39-åringar.

– Den dubbla arbetsbördan som kvinnor ofta har, för hem och barn och för arbetet, ökar risken för sjukskrivning. Det har blivit svårare att kombinera arbete och familj. Dessutom har kvinnor oftare kontaktyrken, inom exempelvis vården, omsorgen och socialtjänsten där man arbetar direkt med människor, vilka är yrkesgrupper som ligger högst i sjukskrivningsstatistiken, säger Ulrik Lidwall.

Samtidigt vill Ulrik Lidwall understryka att stressrelaterade sjukskrivningar inte är ett kvinnoproblem.

– Det här är inte kopplat till kön, utan till bördan. Män i samma situation blir också sjukskrivna, och vi ser ju även att mäns sjukskrivningar i psykiska diagnoser, och framför allt de stressrelaterade, ökar.

De som sjukskrivs för stressrelaterade diagnoser, förutom utmattningssyndrom har, enligt Ulrik Lidwall, en god prognos att snart komma tillbaka till arbetslivet. Försäkringskassans databaser visar att dessa sjukskrivningar inte brukar bli så långa. I en analys från 2013 noteras att risken för nya sjukskrivningar inte var förhöjd bland dem som hade varit sjukskrivna i stressrelaterade diagnoser, till skillnad mot dem som hade haft diagnoser kopplade till depression.

Det som myndigheten kan slå fast, generellt för alla sjukskrivningar, är att den som tidigare har varit sjukskriven löper en högre risk för nya framtida sjukskrivningar.

– Sedan kan man också konstatera att vårt samhälle inte tycks ha lärt sig av historien. Under 1990-talet hade vi höga sjuktal som i hög grad handlade om stress. Det var samma branscher som drabbades då som nu, det vill säga främst skola, vård och omsorg. Efter det har arbetsplatser slimmats ännu mer, kraven ökar och vi är uppkopplade dygnet runt.

Kommer de stressrelaterade diagnoserna fortsätta att öka?

– Som det ser ut nu så mattas inflödet av nya sjukskrivningar sakta av, men psykisk ohälsa är fortsatt ett stort samhällsproblem, säger Ulrik Lidwall.

Fakta. Sjukskrivning kopplat till stress
  • Den sista september 2016 var 188.633 personer sjukskrivna med ersättning från Försäkringskassan.
  • 124.824 var kvinnor och av dessa var 26.954 sjukskrivna för anpassningsstörningar och stressreaktioner.
  • Det gör att 21,6 procent av de sjukskrivna kvinnorna var det på grund av diagnoser kopplade till stress. För männen var andelen 10,7 procent.
  • Totalt var det 17,9 procent av samtliga sjukskrivna, med ersättning från Försäkringskassan, som var hemma på grund av diagnoser kopplade till stress.
  • Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress är samlingsnamn för psykiatriska diagnoser orsakade av yttre händelser. Här ingår exempelvis anpassningsstörning på grund av förändrade livsomständigheter eller av en belastande livssituation, utmattningssyndrom, akut stressreaktion till följd av traumatiska livshändelser och reaktion på svår stress.
Fakta.
  • 498.000 sjukfall med ersättning från Försäkringskassan startade under 2015, vilket var 98.000 fler än fem år tidigare. Av den ökningen stod psykiatriska diagnoser för 59 procent och i 73 procent av dessa fall var det kvinnor som hade fått diagnoserna.
  • Personer i åldrarna 30–49 år stod för halva ökningen av psykiatriska diagnoser.
  • 66 procent av ökningen av psykiatriska diagnoser var kopplad till anpassningsstörningar och stressreaktioner.
Mer om stress

• Läs mer: ”Förändringar på arbetet den tyngsta faktorn”
Vad det än är som har fått de stressrelaterade sjukskrivningarna att skjuta i höjden, är det inget som vi är ensamma om i Sverige.

• Det här händer i hjärnan vid stress
Kroppen är gjord för att hantera kortare perioder av stress. Det kan till och med vara bra ibland och skärpa koncentrationen. Men den långvariga stressen som många av oss utsätts för i dag kan faktiskt få hjärnan bokstavligen att krympa visar forskning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.